Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

17 juni

Vässad metod för skador från kemiska ämnen

Vårdens triagesystem är i första hand anpassat för traumaskador som exempelvis kraftig blödning. FOI har i samverkan med Socialstyrelsen skapat ett förslag till nytt system som kan användas vid exponering för kemikalier.

Fem människor under övning. Fyra av dem kemikalieskyddsdräkter på sig medan den femte personer simulerar att vara ett offer.

Foto från praktisk triageövning genomförd vid Forsvarets ABC-skole i Sessvollmoen, Norge, under november 2017. Deltagare från FOI: Anders Bucht och Lina Thors. Foto: FOI.

Triage är ett system som används för att på plats eller i akut sjukvård prioritera skadade utifrån behov av omhändertagande och förutsättningar att rädda liv. Men inom vården är metodiken i första hand anpassad för traumaskador. Skador orsakade av kemikalier uppvisar inte samma symtom som vid trauma. Ibland kan det även ta timmar innan effekter syns. Det innebär en risk att de som skadats av kemikalier ges en lägre prioritet vid triage än de borde. Det innebär också risker för vården, vars personal kan förgiftas av sekundärkontamination.

– Olika kemikalier kräver dessutom olika behandlingssätt. Och vissa kemikalier kräver snabba åtgärder på skadeplats, säger Lina Thors, forskare vid FOI, som tillsammans med Elisabeth Wigenstam och Anders Bucht skrivit rapporten ”Triagemetodik vid exponering för kemiska ämnen”.

Samma metodik även vid sällanhändelser

I rapporten ges en princip för lägesbeskrivning på plats, anpassad för insatspersonal.

– Tanken är att de som utför triage på skadeplats ska kunna arbeta med samma metodik som vid ”vanliga” händelser. Separata metoder utformade för kemiska ämnen försvårar för personalen då detta är sällanhändelser, säger Lina Thors.

Ett första steg i FOI:s system är att vårdpersonal bör misstänka kemiska skador om någon är dålig utan att uppvisa symtom för trauma.

– Steg två är att identifiera vilken typ av kemikalie som en person exponerats för, genom att identifiera kritiska symtom. I rapporten bidrar vi också med en prioritering på vilka kemikalier som måste identifieras tidigt för att den skadade ska få rätt omhändertagande. Det finns kemikalier som ger liknande symtom, exempelvis opioider och nervgaser, och dessa behöver kunna särskiljas för att kunna ge korrekt behandling, säger Lina Thors.

Systemet har tagits emot väl av vården.

– Region Sörmland har använt FOI:s studie för att utarbeta sina riktlinjer. De används också i undervisning i katastrofmedicin och omhändertagande på olycksplats, berättar Lina Thors.

Olika system bör vägas samman

Nu återstår att anpassa systemet för allmänt operativt användande samt länka samman systemet med Försvarsmaktens arbete.

– Försvarsmakten har sin triagemetodik, men ur ett totalförsvarsperspektiv bör systemen vägas samman, säger Lina Thors.

Även Nato har ett triagesystem som vi kan lära oss av.

– Nato har en lite förenklad variant som tar in alla bokstäverna i CBRN*. Men det kan skapa oklarheter på grund av allt för generella symtombeskrivningar. På en olycksplats syns exempelvis kemiska skador ofta ganska snabbt, medan en B-händelse kan ta längre tid.

*CBRN står för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

Dela sidan på sociala medier