Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

31 augusti

FOI utvecklar koncept för framtida ledning

Framtidens operationsmiljöer ser inte ut som gårdagens eller dagens. Det får konsekvenser för hur ledningen av militära operationer måste utformas. FOI utvecklar i samverkan med Försvarshögskolan koncept för ledning av framtida operationer.

Tre militärer under övning

Värnpliktiga soldater på P4 gör sin slutövning och kadetter ur Markstridsskolan i Skövde övar truppföring. Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten.

Ny teknik har förändrat spelplanen för militär ledning. Spelplanen inkluderar nu cyberoperationer, autonoma system och gråzonskrigföring, vilket är situationer som behöver ledas på andra sätt än exempelvis reguljära markoperationer.
Som ett svar på den utvecklingen har FOI och Försvarshögskolan utvecklat konceptet LedK35 (Ledningskoncept 2035). Målet har varit att skapa en ledning som snabbt kan växla mellan att vara centraliserad och decentraliserad, med både fasta och frikopplade förmågor.

Centralt är att ledningssystem ska vara:

  • Agilt – ha en förmåga att hantera nya och oförutsedda händelser.
  • Resilient – ha en förmåga att hantera störningar genom robusthet, anpassningsbarhet och återhämtning (se också faktarutan Resilient kontra Robust).

Centralt med skiften mellan centraliserat och decentraliserat beslutsfattande

LedK35 följer Försvarsmaktens ledningsfilosofi uppdragstaktik (se faktarutan Försvarsmaktens uppdragstaktik). Uppdragstaktik bygger på att chefen tydligt delger avsikt, syfte och målsättningar med verksamheten, där den underställde får mandat att välja lämpligt agerande.

– Ledning ska utövas av den som har bäst situationsförståelse och därmed bäst förutsättningar att fatta beslut. Det kan vara någon nära händelsen eller någon som har en strategisk överblick. I praktiken handlar det om att kunna skifta mellan centraliserat och decentraliserat beslutsfattande, att chefen ska delegera beslutsrätt, men när så krävs även kunna ta tillbaka den, säger Magdalena Granåsen, försteforskare vid FOI.

Konceptet ska också kunna hantera de för- och nackdelar med förband och staber som är fast organiserade eller tillfälligt sammansatta.

– I en fast organisation lär man känna varandra, kan samöva och skapa rutiner. Samtidigt finns risk att resurser som skulle kunna användas av någon annan låses upp. Man kan tänka sig en annan organisation, som i högre utsträckning sätts samman utifrån ett specifikt behov. Detta ger en större flexibilitet, men det tar tid att sätta ihop. Det ställs också större krav på fastställda former för samverkan och interoperabilitet. Försvarsmaktens ledningsmetoder behöver klara båda typerna av organisatorisk sammansättning, säger Magdalena Granåsen.

Ett system där beslut tillåts fattas på olika nivåer minskar faror

Därmed skapas möjlighet till kraftsamling när så krävs.

– Konceptet ska göra det möjligt att enkelt dra ihop resurser i en viss riktning och nyttja dessa på ett effektivt sätt. Det kan också göras på en lägre nivå, där enheter långt ut organiserar sig för att hantera en uppkommen situation. Det krävs då kunskap om resurser och tillgänglighet vilket kräver informationsdelning, säger Magdalena Granåsen.

Förmågan att växla mellan ledningsformer kan mildra vådan av sensor- och ledningsbortfall eller ett helt förlorat samband.

– Vi vill nyttja tekniska möjligheter i så hög utsträckning som möjligt. Men det finns en risk för att bli alltför teknikberoende. Genom ett system där beslut tillåts fattas på olika nivåer, minskar farorna med detta.

FOI och Försvarshögskolan kompletterar varandra väl, enligt Magdalena Granåsen.

– Vi bidrar med systemutvecklingskompetens och forskning kring ny teknik inom exempelvis cyber, AI och kommunikationssystem. Försvarshögskolan har ett historiskt perspektiv och djup kunskap om militär ledning.

FOI och Försvarshögskolan fortsätter nu samarbetet, inom ramen för ett ledningskoncept anpassat för år 2045.

En figur. I mitten står det "Uppdragstaktik". Till höger: Förtroende. Till vänster: Initiativkraft. Ovanför: Gemensam grund. Under: Målbildsfokus.

Försvarsmaktens uppdragstaktik.

Försvarsmaktens uppdragstaktik, kräver att dessa förutsättningarna i bilden ovan finns på plats. Det handlar om en tillåtande organisation med välutbildade chefer som kan konsten att förmedla syftet med operationen, som alla nivåer sedan kan agera utifrån.

I rapporten exemplifieras ledningskonceptet LedK35 med hjälp av fyra konkreta användningsfall, hämtade från Försvarsmaktens perspektivstudie.

  1. Trovärdig gråzonshantering – kräver en gemensam ansats inom totalförsvaret för att tidigt kunna konstatera fientlig handling.
  2. Slagkraft på djupet – stora avstånd påverkar räckvidder för ledningssystem.
  3. Försvarsoperationer tillsammans – om Försvarsmakten ska kunna genomföra verksamhet tillsammans med andra nationer och allianser krävs gemensamma standarder och gränsytor för metoder och teknik.
  4. Försvarsoperationer enskilt – vid ett väpnat angrepp mot Sverige, behöver Försvarsmakten inledningsvis ha förmåga att kunna möta detta på egen hand.

”Jag gör jämförelsen mellan en betongvägg och ett träd. Väggen är robust, men när den väl har fallit går den inte laga. Trädet är resilient. Det böjer sig i vinden, men reser sig upp igen.”

Magdalena Granåsen, FOI.

Dela sidan på sociala medier