Passiv SAR – radar som ser utan att synas

FOI bedriver världsledande forskning inom SAR – syntetisk aperturradar. Tekniken kan skapa en lägesbild i mörker som kan visa fientliga aktiviteter. Men SAR kan också användas för att visa på skövling av regnskog.

SAR – syntetisk aperturradar – är ett system där flera radarbilder tillsammans bygger en gemensam, mer detaljerad bild. Dåvarande FOA började redan på 1970-talet att forska kring SAR för markövervakning. Det ledde på 1990-talet fram till experimentradarsystemet Carabas, skapat för att med radar hitta saker i skog, gömda under maskering.

Carabas fungerade bra. Men i takt med att motmedel mot radar utvecklades, exempelvis genom telekrig och signalavkännare, gick utvecklingen mot passiv SAR. Det innebär att man skapar en lägesbild utan att sända någon signal. Istället använder systemet signaler från andras sändare på marken. FOI har med tiden lärt sig genom att bemästra många frekvensband för att kunna ta hjälp av dessa signaler. Men den stora möjligheten kom med övergången till marksänd digital-tv, som sänds på en frekvens som passar övervakning med passiv SAR mycket väl.

– Digital-tv-signalen sänds från en hög mast. Den strålar ut över ett stort område och där det finns något på marken reflekterar signalen. Den reflekterande signalen kan vi plocka upp från ett flygplan. Genom att flyga flera gånger över ett område får vi en bra bild där vi ser skog, fordon, hus och annat. Får vi en svart fläck i bilden är det troligen en sjö, berättar Lars Ulander, forskningschef vid FOI.

Med stöd av digital-tv-signaler går det att se saker ner till ett fordons storlek. Vid militär användning ger bilden stöd vid truppförflyttningar i mörker. Men den avslöjar också förändringar i landskapet som visar på fientlig närvaro eller förflyttning.

– Utöver att förstå information om hot kan vi via vår forskning också förstå hur andra länder kan använda tekniken mot oss, säger Lars Ulander.

FOI:s forskning kring passiv SAR har delvis utförts inom ramen för ett Nato-samarbete. I det arbetet är det framförallt samverkan med amerikanska motparter som kittlar lite extra för FOI-forskarna.

– Jag vill påstå att vi är ledande i Europa. Men vi vet inte riktigt vad som görs i USA, där har man forskat kring SAR sedan 1950-talet, säger Lars Ulander.

FOI:s forskning görs i första hand på uppdrag av Försvarsmakten. Satsningen är långsiktig.

– Försvarsmakten vill bygga kunskap kring ny teknik inom radarområdet, för att hålla kontakt med omvärlden. Däremot gissar jag att det dröjer 20 år innan tekniken kan användas i förband, säger Lars Ulander.

Systemet har även en civil användning. Inom ramen för det europeiska projektet Biomass – startat av FOI och franska motparter – kan man från satellit kartera utvecklingen av regnskog för att kartlägga skador orsakade av klimatförändringar eller avslöja illegal skogsavverkning.

– Här kan vi använda en teknik med en lägre upplösning. För att se att om en skog håller på att försvinna räcker det med att se med 50 meters upplösning.

Tekniskt väntar Lars Ulander på draghjälp från civilt håll.

– Framförallt kvantdatorer som snabbare kan bearbeta de stora datamassorna som SAR genererar. Men även en ny generation mottagare som kan ta in ett större frekvensområde och därmed samla in större mängder data.