Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

13 oktober

FOI kartlägger farliga gaser

Retande gaser som ammoniak eller klor är vid inandning akut giftiga för människor. FOI kartlägger riskerna på uppdrag av svenska myndigheter och departement. I arbetet ingår också att titta på innovativa vårdformer för de som drabbats.

Laboratorieutrustning och en flaska

På FOI deltar sex forskare i arbetet med att kartlägga toxiska ämnen och de risker och hälsoeffekter de kan föra med sig. Det handlar bland annat om att se på medicinskt omhändertagande, behandlingsmetoder liksom kort- och långsiktiga hälsoeffekter. Foto: Linda Elfsmark/FOI.

Toxiska kemikalier finns på många platser i vårt samhälle. I Sverige används ämnen som ammoniak, svavelväte, klor och svaveldioxid i industriprocesser. På väg dit transporteras de på vägar och järnväg. Men klor har också använts som kemiskt stridsmedel sedan första världskriget. I Syrienkonflikten finns uppemot tusen klorgasattacker rapporterade. I Irakkriget sprängdes många tankbilar med kemikalier som en form av terrordåd.

På FOI deltar sex forskare i arbetet med att kartlägga toxiska ämnen och de risker och hälsoeffekter de kan föra med sig. Arbetet görs på uppdrag av exempelvis Socialstyrelsen och Försvarsdepartementet. Det handlar bland annat om att se på medicinskt omhändertagande, behandlingsmetoder liksom kort- och långsiktiga hälsoeffekter.

FOI undersöker alternativa behandlingsformer

För den som exponeras för toxiska kemikalier i inandningsluft sker förloppet ofta i två steg. I det första stadiet liknar det en kemisk framkallad lunginflammation.

– Ett tillstånd inte olikt det som drabbat många covid-patienter. Det kräver ofta vård med respirator och syrgas. Här har Socialstyrelsen bland annat gett oss i uppdrag att titta på alternativa behandlingsformer i den akuta fasen. Exempelvis med antiinflammatoriska steroider. Våra studier visar att man med snabb insatt steroidbehandling kan mildra skadeverkningarna från retande gaser, säger försteforskaren Sofia Jonasson som tillsammans med forskaren Linda Elfsmark projektleder två FOI-projekt kring inhalationstoxikologi.

När den akuta fasen är över går skadan in i en kronisk del, där problem kan likna KOL eller en åldrad lunga. FOI-forskare har tillsammans med forskare från brittiska Defence Science and Technology Laboratory (Dstl) identifierat ett antal biomarkörer som visar på hur lungskadan utvecklas över tid.

– Därmed kan skador upptäckas snabbare, vilket ger bättre möjligheter till behandling, säger Linda Elfsmark.

Arbetet med att kartlägga skador och att identifiera behandlingsmetoder är närmast att likna vid att lägga pussel med små bitar.

– Olyckorna är få, så det går inte att göra några stora kliniska studier. Istället handlar det om att lägga ihop kunskap där sådan finns, i Sverige och utomlands, säger Sofia Jonasson.

Internationella samarbeten

FOI ligger kunskapsmässigt mycket långt framme i arbetet med skydd mot toxiska kemikalier. I ett nationellt perspektiv innebär det att det är FOI som kontaktas när olyckor händer, senast när ett tåg med etylenoxid krockade i Göteborg den 1 september 2020. Det innebär också att FOI bjuds in till internationella samarbeten.

– Vi har en bred kompetens och bra faciliteter med ett säkerhetslaboratorium. ¬I Sverige är vi de enda som kan jobba med den här typen av frågor och vi blir ofta citerade i vetenskapliga publikationer. Det är därför brittiska forskare vill jobba med oss, säger Sofia Jonasson

Kunskapsutbyte inom FOI bygger också kunskap.

– Genom att ta hjälp av dem som jobbar med spridningsberäkningar kan vi bättre beräkna risker vid en olycka. I gengäld kan vårt arbete med att identifiera biomarkörer bidra till att forensiskt säkra att det skett utsläpp av toxiska kemikalier i krig, säger Linda Elfsmark.

En viktig del i arbetet är att hålla ögonen på nya kemiska hot, att se vad som kan bli farligt i framtiden.

– Exempelvis vätefluorid som kan bilda giftig rök vid brand i laddningsbara batterier i till exempel bilar.

Dela sidan på sociala medier