Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

17 november

Nationell försörjnings­beredskap – vägen framåt

FOI har på uppdrag av regeringen gjort en förstudie av frågor som behöver analyseras i den aviserade utredningen om nationell försörjningsberedskap.

Kvinna går med kundvagn vid tomma hyllor i en butik

Försörjningsberedskap innebär planering av, tillgång till, distribution och fördelning av nödvändiga varor och tjänster vid bristsituationer under såväl en kris som under höjd beredskap. Foto: Thomas Henrikson/MSB.

FOI fick uppdraget den 2 juli och det redovisades den 16 november 2020. Forskarna har intervjuat representanter från bland annat myndigheter och företag, analyserat forskning inom området och gått igenom hur Sverige historiskt har arbetat med nationell försörjningsberedskap. De har även studerat de centrala försörjningsberedskapsorganen i Finland och Schweiz.

Försörjningsberedskap innebär planering av, tillgång till, distribution och fördelning av nödvändiga varor och tjänster vid bristsituationer under såväl en kris som under höjd beredskap.

– Försörjningsberedskapen berör många skilda sektorer och aktörer. Försörjningskedjor kan se mycket olika ut, vilket gör det omöjligt att skapa en strategi eller en enda modell för all försörjningsberedskap. Inom vissa områden kan beredskapslagring vara en lämplig metod. Inom andra kan produktionsomställning vara bättre, säger Jenny Ingemarsdotter, förste forskare vid FOI.

Oavsett hur en nationellt sammanhållande aktör är organiserad så går det inte att förvänta att den ska ta fram en universell lösning som alla ska följa. Men aktören skulle kunna fungera som en strategisk såväl som operativ knutpunkt för planläggning och genomförande av olika beredskapsåtgärder. Samma gäller för hanteringen av allvarliga försörjningskriser.

– Jag vill understryka att det omfattande underlag som vi nu presenterar vilar på den kunskapsuppbyggnad om totalförsvaret som bedrivs av FOI, säger generaldirektör Jens Mattsson i en kommentar. Återuppbyggnaden av totalförsvaret är en samhällsreform inom nästan samtliga samhällssektorer. Hur det ska genomföras är en utmaning. Jag menar att det måste ackompanjeras av mer och fler långsiktiga forskningsinsatser, särskilt inom det breda området civilt försvar.

I sin kärna rymmer försörjningsberedskapen det humanitära uppdraget att minska civilbefolkningens lidande i händelse av allvarliga kriser och ytterst krig. Försörjningsberedskap framställs ofta som en mycket komplex fråga. Orsakerna till det är det stora antalet offentliga och privata aktörer, deras skilda förutsättningar, det stora antalet lagar och så vidare. Men enligt Jenny Ingemarsdotter går det också att se frågan om försörjningsberedskapen som något enkelt.

– Ytterst är det en fråga om överlevnad. Kommande utredningar på området bör därför fokusera på möjligheterna snarare än hindren. Genom vilja och kreativitet går det att skydda civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.

Forskarna uppmanar också kommande utredningar att ta vara på de goda idéer och den vilja som finns hos såväl företag som myndigheter att bidra till vår gemensamma beredskap. Den pågående coronapandemin har inte bara påvisat problem utan också ett stort engagemang och en vilja att lösa problemen.

– Dock är det viktigt att den organisation som byggs upp för att åstadkomma en förstärkt försörjningsberedskap, oavsett dess utformning, inte enbart utformas mot bakgrund av hur vi på bästa sätt kan hantera försörjningen under en pandemi. Nästa försörjningskris kommer sannolikt inte att se ut och medföra exakt samma konsekvenser som denna, avslutar Jenny Ingemarsdotter.

Regeringen beslutade den 2 juli 2020 att uppdra åt FOI att analysera vissa övergripande frågor avseende nationell försörjningsberedskap.

Analysen ska belysa vilka frågor som skulle kunna hanteras av en central aktör med ett sammanhållet ansvar för försörjningsfrågor. I analysen ska det ansvar som berörda myndigheter i nuläget har för försörjningsberedskapen beskrivas, samt resonemang föras kring hur en central aktör med ett sammanhållet ansvar för försörjningsfrågor skulle kunna komplettera berörda myndigheters ansvar. Relevanta jämförelser ska göras med länder som har en uppbyggd nationell försörjningsberedskap, till exempel Finland.

FOI ska under uppdragets genomförande föra dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Dialog ska även föras med andra relevanta myndigheter såsom bevakningsansvariga myndigheter (inklusive länsstyrelserna) och utredningar, samt näringslivsaktörer såsom bransch- och intresseorganisationer och enskilda företag.

Dela sidan på sociala medier