21 december 2020

Utopier och uppmaningar till våld

I den ekofascistiska digitala propagandan är uppmaningar till ideologiskt våld samt drömmar om en värld bestående av ren, vacker och orörd natur vanliga teman. Det visar en analys som FOI gjort av strax över tusen bilder i meddelandetjänsten Telegram.

Granemojin

Evergreen Tree Emoji. En symbol som bland annat används av den ekofascistiskt inspirerade rörelsen Pine Tree Party när det kommunicerar på olika sociala medier.

FOI har undersökt ekofascistisk propaganda inom ramen för de medel som FOI tilldelats av regeringen för att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremism i digitala miljöer.

– Det är fascismen som är det primära i ideologin och den ekologiska retoriken är ett sätt att förpacka nationalsocialistiska tankegods på ett mer lockade sätt för att attrahera nya anhängare, säger Lisa Kaati, forskningsledare på FOI.

Något som verkar vara typiskt för den digitala ekofascismen är att rörelser och organisationer dyker upp och sedan försvinner i ett snabbt tempo.

Våldsuppmaningar vanliga i den digitala propagandan

För att studera ekofascistisk propaganda analyserade forskarna öppna kanaler på Telegram (en meddelandetjänst där användare kan skicka och ta emot meddelanden). Kanalerna fungerar som verktyg för att sprida offentliga meddelande till målgrupper, och kan vara öppna eller privata.

Genom att göra en innehållsanalys av de bilder som sprids i ekofascistiska kanaler kunde forskarna identifiera sju teman som beskriver den ekofascistiska propagandan och de budskap den förmedlar: utopi, livsstil, våld, fredliga aktioner, hjältar och förebilder samt fiender.

– Ekofascistisk propaganda har ett budskap som är lätt att ta till sig. De mest förekommande bilderna beskriver en utopi och förmedlar ett identitetsbyggande budskap. Inom temat utopi ryms naturromantiska visioner om en drömvärld bestående av ren, vacker och orörd natur. Det näst vanligast är bilder som beskriver våld och som framställer våldshandlingar på ett positivt sätt. Det är allvarligt då propaganda som beskriver våldshandlingar kan öka sannolikheten för aggressiva beteenden, speciellt hos unga, säger Lisa Kaati.

Forskarna konstaterar också att propagandan är anpassad till samtida internetkultur med svart humor, ironi och intern jargong.

  • Populationsbegränsning och devalvering av människovärde. Tankar om att inga människor har ett speciellt värde i förhållande till ekosystemet, men att vissa människor är mer värda än andra, legitimerar miljöpolitiska tvångsåtgärder eller våld mot vissa grupper.
  • Samtidskritik och naturromantik. Det industriella och högteknologiska samhällets baksidor framhålls och kontrasteras mot drömmar om en återgång till jordbruks- eller vildmarksliv.
  • Föreställningar om ras och territorium. Nationalsocialistiska föreställningar om blod och jord blandas med etnopluralism och konspirationsteorier för att argumentera mot invandring och mångkultur.

 

Ekofascismen innehåller även så kallad accelerationism, uppfattningen att det moderna samhället är dömt att gå under. Genom sabotage, mord eller masskjutningar går undergången att accelerera. Strategin går ut på att manipulera systemet till att störta sig självt för att senare kunna bygga upp en annan typ av samhälle.