Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

1 februari

Teori för att förstå terroristers grupp­dynamik

Genom att förstå våldsbejakande extremisternas självbild och världsbild kan deras handlingar förutsägas, enligt social identitetsteori. FOI:s rapport Social Identity Theory and the Study of Terrorism and Violent Extremism är skapad för de som jobbar praktiskt mot terrorism.

Fyra bilder på människor som sympatiserar med extremistgrupper

Övre vänstra hörnet: Trump-anhängare som försöker storma Kapitolium. Övre högra hörnet: Maskerade DHKP-C-medlemmar under en begravning av flera DHKP-C-medlemmar. Vänstra nedre hörnet: Anhängare till partiet Gyllene gryning. Högra nedre hörnet: Medlemmar i Hamas väpnade gren Izz al-Din al-Qassam-brigaderna. Alla bilder kommer från Shutterstock.

Vi människor mår ofta bra av att tillhöra en grupp – det kan vara en yrkesgrupp, ett religiöst samfund eller ett fotbollslag. Här är vi tillsammans med människor som delar vår syn på världen, vilket blir en viktig del av vår identitet. När gruppen och den identitet som gruppen delar ifrågasätts eller hotas sluter vi oss samman, beredda till försvar.

Enligt social identitetsteori gäller detta i hög grad även våldsbejakande extremister, som ser världen utifrån sin grupps värderingar. Och reagerar på det som de upplever hotar gruppen.

– I en konfliktsituation blir den dynamiken oerhört viktig, säger Anders Strindberg, förste forskare vid FOI och författare till rapporten.

Ingen mall för terrorister

Detta innebär, enligt Anders Strindberg, att det är lättare att förstå vad som skapar terror och terrorister.

– Social identitetsteori ger en förståelse för hur människor beter sig i grupp och hur grupper relaterar till andra grupper. Detta gäller även våldsbejakande extremister. Det behövs inte någon särskild mall för att förstå dem. Teorin ger bland annat möjlighet att på ett tidigt stadium tränga in och förstå konfliktdynamiken på gruppnivå och se beteenden som pekar mot ökad extremism och terrorism.

I detta ingår bland annat att den egna gruppen framställs som allt mer rättfärdig samtidigt som motståndarna som allt mer onda. Ofta får kampen grandiosa inslag.

– Då kan en grupp som börjat med att kräva exempelvis ändrad invandringspolitik framställa sina krav som en historisk fråga, en ödesfråga för folkets eller kulturens överlevnad. Ju större uppgiften blir, desto mer aggressivt blir beteendet. Dessutom, ses motståndarna inte längre som individer, bara som företrädare för fiendegruppen – polisen, invandrare, judar eller grupper man tycker illa om, säger Anders Strindberg.

Tillämpad i konflikter

Social identitetsteori utvecklades på 1970-talet av Henri Tajfel (1919-82) för att förstå mönsterbundna beteenden som leder till diskriminering och konflikter mellan grupper. Teorin hör hemma inom socialpsykologin men kan kombineras med andra teorier och modeller för att tränga på djupet i specifika fall. Social identitetsteori har tillämpats för att förstå konflikter i exempelvis Thailand, Cypern och Nordirland. Anders Strindberg har själv använt teorin för att bättre förstå Israel-Palestinakonflikten.

Däremot har den sällan använts inom terrorismforskningen.

– Terrorismforskningen har haft en tendens att behandla sina forskningssubjekt som forskningsobjekt, det har alltid funnits en motvilja mot att ta terroristernas perspektiv på allvar. Trots att de är så viktiga.

Rapporten är anslagsfinansierad men riktar sig framförallt till polis och andra praktiker inom arbetet mot terrorism och våldsbejakande extremism.

– Den är dessutom avsedd som ett inlägg i det pågående akademiska samtalet, säger Anders Strindberg.

I rapporten ges en översikt av Fathali Moghaddams Trappa till terrorism.

Bottenvåningen: En person upplever sig orättvist behandlad.
Första våningen: Personen söker efter en lösning inom systemet.
Andra våningen: Personen hittar forum för likasinnade som upplever samma problem.
Tredje våningen: Personen träder in i en extremistmiljö.
Fjärde våningen: Personen blir en fullvärdig medlem av en mindre, men hårdare grupp extremister.
Femte våningen: Personen tränar och genomför attacker.

Dela sidan