Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

3 mars

Ny metod ger klarare bild av framtida motståndare

Många försök har gjorts att förutse utvecklingen av militära förmågor hos motståndare. Men de flesta har gått rakt på scenariobeskrivningarna. I FOI:s rapport Metod för framtida motståndarbeskrivning: Tillämpning på rysk militär förmåga 2045 lanseras ett nytt angreppssätt.

Illustration

FOI har på uppdrag av Försvarsmakten undersökt hur en uppskattning av motståndares militära förmåga 25 år framåt i tiden kan göras. Bild från Shutterstock.

I takt med utvecklingen i omvärlden har Försvarsmakten bytt fokus från internationella insatser till nationellt försvar. Den ändrade inriktningen ställer nya krav på planering och ökar behovet av kvalificerade motståndarbeskrivningar.

FOI har därför på uppdrag av Försvarsmakten undersökt hur en uppskattning av motståndares militära förmåga 25 år framåt i tiden kan göras.

– I tidigare framtidsstudier har man inte har utvecklat någon metod, utan gått direkt på idéer om hur framtiden kommer se ut. Jag har istället börjat från grunden och försökt tala om hur man systematiskt kan gå till väga för att samla in information och undgå de värsta fällorna vid framtagandet av scenarier, säger Pär Gustafsson, försteforskare på FOI:s avdelning för försvarsanalys och författare till rapporten.

Trender och kullkastare

Metoden som Pär Gustafsson har tagit fram utgår från ett antal bakgrundsfaktorer. Stabila faktorer som geografi, hamnar och järnvägsnät ligger till grund för trender i form av samhällsutveckling, ekonomisk utveckling och teknisk utveckling. Dessa avgör motståndarens militära produktionskapacitet, som i sin tur leder fram till den militära utvecklingen och förmågan.

– Med hjälp av bakgrundsfaktorerna går det att ringa in inom vilka ramar en statsaktör mest troligt kommer kunna producera militär förmåga i framtiden. Man behöver titta på saker som befolkningsutveckling, folkhälsa, förmåga att rekrytera och forskningsinfrastruktur. Det är trender i bakgrundsfaktorerna som sätter gränser för den militära produktionskapaciteten, säger Pär Gustafsson.

Ett centralt begrepp i metoden är kullkastare. Det är händelser som på ett avgörande sätt ändrar förutsättningarna, exempelvis pandemier, folkliga uppror eller tekniska innovationer.

– Det är oerhört metodologiskt viktigt att söka efter möjliga händelser och processer som kan kullkasta trenderna.

Omöjligt göra exakta förutsägelser

Metoden är tänkt att användas som ett stöd för analytiker inom Försvarsmakten när de utarbetar framtidsscenarier. Scenarierna kan sedan användas som grund i rollspel, för att sätta sig in i hur en motståndare kan tänkas resonera i en konflikt.

Ju fler år framåt i tiden en uppskattning sträcker sig, desto större utrymme får kullkastare att påverka utfallet, påpekar Pär Gustafsson.

– Vi kan inte komma fram till någon exakt bild av framtiden. Den här metoden är ett redskap för att få långsiktighet i planeringen. Det viktiga är att få igång ett dynamiskt och systematiskt tankearbete, lyfta blicken och se de stora trenderna.

I rapporten tillämpas metoden för framtida motståndarbeskrivning på Ryssland. Ryssland antas fortsätta vara en tongivande statsaktör i Sveriges närområde under överskådlig tid. I analysen antas att landet behåller sin auktoritära regimtyp med vilja till stora satsningar på militären fram till 2045. Samtidigt bedöms folkmängden fortsätta minska, vilket begränsar militär rekrytering. Det finns en grogrund för teknikutveckling, och genombrott kan potentiellt få stor utdelning. Dessa trender kan dock kullkastas på flera sätt.

Två tänkbara scenarier för rysk militär förmåga presenteras: ett konservativt med långsam teknikutveckling, och ett revolutionärt som präglas av ett stort trendbrott inom teknikutveckling och AI.

Dela sidan på sociala medier