”Om vi vill optimera Försvars­maktens potential måste vi nyttja all kompetens”

Den ena har haft ett samhällsintresse så länge hon kan minnas och den andra fick sitt intresse för molekylärbiologi under gymnasiet. Båda arbetar på FOI med forskning.

”Viktigt att välja rätt utbildning”

Emelie Näslund Salomonsson är doktor i molekylärbiologi och försteforskare på avdelningen för CBRN-skydd och säkerhet vid FOI i Umeå. Hon har ägnat en stor del av sin forskning åt harpestbakterien, som utifrån sina egenskaper, klassas som ett potentiellt biologiskt vapen i Sverige.

CBRN står för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen, till exempel giftiga kemikalier och sjukdomsalstrande mikroorganismer. En stor del av svensk militär CBRN-kompetens finns i Umeå där också Emelie Näslund är anställd sedan 2010.

Hur blev du intresserad av CBRN-skydd?

– Jag blev intresserad av molekylärbiologi redan på gymnasiet eftersom jag hade en lärare i biologi som hade forskat på ämnet. Sedan gjorde jag mitt examensarbete på FOI och disputerade 2008 på den bakterie som orsakar harpest i syfte att förstå hur den framkallar sjukdom. Den finns naturligt här i Norden och sprids via mygg, men man vet fortfarande relativt lite om hur bakterien överlever i naturen.

Kan du berätta lite mer om din forskning och hur den bidrar till totalförsvaret?

– Jag har fortsatt att jobba med harpestbakterien. Jag tittar på hur den kan överleva flera år och vad som gör att den plötsligt vaknar upp och infekterar människor och djur. I Nordamerika förekommer en typ A-variant med betydligt allvarligare sjukdomsbild. Kunskapen om bakterien är viktig för att kunna bedöma hot och konsekvenser av ett utbrott, oavsett om det är naturligt eller antagonistiskt.

Vad är du mest stolt över i ditt arbete som forskare just nu?

– Att jag är projektledare för ett delprojekt i nätverket Forum för beredskapsdiagnostik som fått arbeta med att stärka förmågan till laboratorieanalys under ”störda” förhållanden. Något som är mer aktuellt än någonsin under pandemin. Det arbetet ledde fram till att vi på FOI kunde bistå Region Västerbotten med att analysera covid-19-prover och med sekvensering av proverna för att hitta mutanter. Det känns väldigt positivt att kunna hjälpa till operativt i den situation som vi befinner oss i nu.

Vilka råd har du till den som vill forska om samma sak som du?

– Det är viktigt att välja rätt utbildning, både på gymnasiet och på högskolan. Det är också bra att under utbildningen delta i träffar med företag och myndigheter och få en bild av vilka möjligheter som finns. Välj sedan var du ska göra ditt examensarbete med omsorg – och knyt så många kontakter som möjligt!

”Bra att inte enbart ha en spetskompetens”

Evelina Bonnier är doktor i nationalekonomi och analytiker på avdelningen för försvarsanalys. Hon forskar bland annat om jämställdhet och karriärhinder inom Försvarsmakten.

Evelina Bonnier har arbetat på FOI sedan år 2018 och leder ett forskningsprojekt om karriärhinder för kvinnor i Försvarsmakten. Även hennes avhandling om utvecklings- och beteendeekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm hade fokus på jämställdhet.

Hur blev du intresserad av jämställdhetsfrågor?

– Jag har alltid haft ett stort intresse för samhällsfrågor och frågeställningar om bland annat jämställdhet och likabehandling är en viktig del av demokratin.

Kan du berätta lite mer om din forskning?

– Jag undersöker underrepresentationen av kvinnor inom Försvarsmakten och orsakerna till det. Historiskt inom försvaret finns strukturer och normer som är anpassade efter män och vår forskningsstudie kartlägger och analyserar dessa. Ett exempel är att en karriär inom den militära professionen kräver utbildningar och regelbundna växlingar mellan stabs- och förbandstjänst som gör att du kan behöva flytta eller vara hemifrån längre tider. Det blir särskilt utmanande för kvinnor som har barn så länge normen i samhället fortsätter vara att kvinnor ska ta ett större ansvar för hem och barn. Ett krav för att kunna bli anställd som soldat eller yrkesofficer är också en militär grundutbildning. Därför blir det svårt att öka andelen kvinnor på högre nivåer om Försvarsmakten inte lyckas öka andelen kvinnor bland värnpliktiga.

Vad är du mest stolt över som forskare och hur bidrar din forskning till nytta för totalförsvaret?

– Den stora behållningen med att arbeta på FOI är kollegerna och all den kompetens som finns samlad under ett och samma tak. Ett mål med min forskning är minimera påverkan av ”bias” på försvarets processer och beslut. Om vi vill optimera Försvarsmaktens potential måste vi nyttja all kompetens som finns inom landets gränser. Då kan vi inte ha processer för kompetensförsörjning som omedvetet sållar bort kvinnor.

Vilka råd har du till den som vill forska om samma sak som du?

– Det viktigaste är att följa sina intressen eftersom forskning i sig kräver så mycket driv och nyfikenhet. Sedan är det bra att inte enbart ha en spetskompetens, utan att också studera närliggande områden och att ha en öppenhet för olika angreppssätt och perspektiv.