Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

11 mars

Försvarssatsningar i Nord­europa bör fokusera på närtid

Rysslands maktmedel är begränsade i jämförelse med en enad västlig allians, men landet kan ändå utgöra ett allvarligt hot mot Natos östra flank. Västvärldens försvarssatsningar blir troligen begränsade de närmaste åren. Fokus bör därför ligga på förbättringar på kort sikt, med en samtidig blick på framtiden. Även förhållandevis små åtgärder kan göra stor skillnad enligt FOI:s forskare.

Soldater på en stridsvagn

Amerikanska marinkårssoldater förbereder sig under den Nato-ledda militärövningen Trident Juncture 2018. Bilden är tagen utanför den norska orten Oppdal. Foto: Jonathan Nackstrand/AFP.

Under 2017 studerade FOI-forskare för gången på länge västländernas militära närvaro och förmåga att hantera hot i Sveriges närområde. I den nya rapporten Western Military Capability in Northern Europe 2020 har FOI genomfört en systematisk värdering avseende styrkebalansen mellan väst och Ryssland.

– Syftet är att identifiera viktiga särdrag i balansen avseende relativa styrkor och svagheter. Vi framhåller också några nycklar till att förbättra det västliga försvaret av Nordeuropa, säger Krister Pallin, forskningsledare och en av redaktörerna för rapporten.

Rapporten består av två delar. Del 1 analyserar det säkerhetsläget i Nordeuropa, Natos gemensamma förberedelser för kollektivt försvar, västlig och rysk militär styrka samt resultatet av ett krigsspel. Del 2 kartlägger försvarsansträngningarna och militära förmågor i Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA.

Väst behöver visa solidaritet i hanteringen av Ryssland såväl som av andra hot

Om västvärlden kunde hålla ihop och samordna sina försvarsansträngningar borde de flesta säkerhetshot vara hanterbara. Det handlar om att organisera försvaret gemensamt, tillföra de militära resurser som krävs och att kunna fatta beslut i krissituationer. Men med drygt 30 demokratier som ska enas kan detta vara svårt.

– De olika hotbilderna och prioriteringarna som länderna i väst har kommer inte att försvinna, och kan försvåra enighet om att möta ett ryskt hot. Det gör att kompletterande samarbeten vid sidan av Nato kan vara viktiga för att kunna svara snabbt och ge utsatta Nato-medlemmar stöd. USA orienterar sig nu mot Asien och framöver behöver de europeiska länderna ta ett större ansvar för kollektivt försvar. På kort till medellång sikt finns det dock ingen ersättning för USA:s militära närvaro och engagemang för europeisk säkerhet, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare och rapportens andra redaktör.

Väst behöver en bred uppsättning förmågor med god beredskap snarare än större styrkor

Västs militära problem är framförallt att Ryssland har bättre tillgänglighet på sina väpnade styrkor och kan genomföra överraskande angrepp på östra flanken innan Nato hinner reagera, och dessutom kan angreppen se mycket olika ut.

– Väst behöver kunna möta hot snabbt och trovärdigt över hela konfliktskalan, i gemensamma operationer på land, till sjöss, i luften, men även i rymden och cyberrymden. Samtidigt så kanske det räcker att göra ett angrepp mer riskfyllt eller kostsamt för Ryssland, och ganska små åtgärder kan förbättra avskräckningen rejält och även möjligheten att försvara sig. Fungerande ledning, välutvecklad planering och bra övningar är bland de viktigaste åtgärderna för att höja västlig förmåga och dessutom inte så resurskrävande, säger Krister Pallin.

Väst behöver prioritera förmåga på kort sikt

Rysslands möjligheter till militär aggression mot väst är tydliga främst de närmaste åren, givet å ena sidan en klar men långsam förstärkning av västligt kollektivt försvar, å andra sidan en förväntad platå i utvecklingen av rysk militär förmåga under 2020-talet.

– Långsiktiga investeringar i västligt försvar är också nödvändiga, men dessa löser inte behovet av att kunna möta ryska hot på kort sikt. Försvarsutgifterna har visserligen ökat i väst sedan 2014, men ytterligare stora ökningar är inte sannolika i dagsläget med hänsyn till framförallt skilda åsikter om försvarsbehoven. Bara att skapa ordning i delar av dagens militära styrkor kommer att kräva en stor del av de tillgängliga försvarsresurserna, säger Krister Pallin.

Precis som i den 2018 utgivna Västlig militär förmåga konstateras i denna rapport att risken för ryska väpnade angrepp finns, men frågor om sannolikhet diskuteras inte. Rapporten behandlar inte heller närmare svensk militär förmåga eller konsekvenser för svensk säkerhets- och försvarspolitik, av läget på västsidan i övrigt eller av en väpnad konflikt i vårt närområde.

Dela sidan på sociala medier