Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

17 mars

Ryska Östersjö­marinen har en fot på land

Det förändrade säkerhetspolitiska läget i Östersjön har fått den ryska Östersjömarinen att förstärka stridskrafterna i Kaliningrad. Det visar en rapport från FOI.
– De senaste fem åren är det primärt landbaserade förmågor som Östersjömarinen har moderniserat. Det är anmärkningsvärt att uppgiften att försvara Kaliningrad är så stor, säger Jonas Kjellén, forskare på FOI som skrivit rapporten The Russian Baltic Fleet.

Stridsfartyg utanför ett konstmuséeum i St. Petersburg

Den missilbärande korvetten Serpuchov från Östersjöflottan utanför Eremitaget i St. Petersburg. Bild från Shutterstock.

Efter Sovjetunionens fall förändrades de geografiska förutsättningarna för Östersjömarinen. Baltikum blev självständigt och Kaliningrad, inbäddat mellan Polen och Baltikum, fick ett mer utsatt läge. År 2012 började Ryssland ombeväpna luftförsvaret runt Kaliningrad med bland annat luftvärnsrobotsystemet S-400.

– Ur ett ryskt perspektiv är det från luften det kvalificerade hotet från väst kommer och luftförsvaret av Kaliningrad har blivit prioriterat. Ryssland är mer räddhågset över sin position i Östersjön idag jämfört med under Sovjet-åren. Kan man inte försvara Kaliningrad så kan man heller inte försvara baseringen av fartygen, säger Jonas Kjellén.

Efter annekteringen av Krim 2014 förändrades säkerhetsläget i Östersjön. Östersjömarinen förstärktes bland annat med två fartyg från Svarta havsflottan och skapade även en armékår.

– Det kan vara svårt att särskilja moderniseringen av Rysslands väpnade styrkor i stort från det som har att göra med ett förändrat säkerhetsläge i Östersjön men förstärkningen av Östersjömarinens markstridskrafter är ett exempel på det senare.

Trots satsningen på luftvärn och markstridskrafter har Östersjömarinen fortfarande en stark marin förmåga, menar Jonas Kjellén.

– Man har fartyg för både kustnära operationer och förmåga till mer fjärran uppdrag. Östersjömarinen har fortsatt en blandning som gör det möjligt att operera inom hela dess ansvarsområde som sträcker sig ut i Nordsjön. Man drar sig inte tillbaka på grund av en försämrad säkerhetspolitisk situation.

Att enbart titta på Östersjömarinens bestånd ger dock inte en heltäckande bild av Rysslands marina verksamhet i Östersjön. Enligt Jonas Kjellén spelar även Sankt Petersburg vid Finska viken en viktig roll i egenskap av Rysslands maritima centrum med en stor varvsindustri.

– Det är en region med mycket trafik där fartyg kommer och går vilket gör den faktiska närvaron större. Marinstaben flyttade dit 2012 och den största varvskoncernen är på väg att flytta dit. Därigenom förekommer det ofta andra örlogsfartyg i området än de som finns i Östersjömarinens bestånd, säger Jonas Kjellén.

Vad är bakgrunden till att FOI forskar kring Östersjömarinen?

– Ur ett svenskt perspektiv är Östersjömarinen den viktigaste delen inom de ryska väpnade styrkorna. I den mån svenska flyg- och marinstridskrafter träffar på ryska plattformar i sin vardag så tillhör de oftast Östersjömarinen. Jag tror att det finns ett informationsbehov hos dem som jobbar inom den svenska marinen och därför är rapporten inriktad både mot praktiker och policyansvariga.

Genom att studera Östersjömarinen kan man också få en bild av Rysslands väpnade styrkor i stort, menar Jonas Kjellén.

– De ryska marinstridskrafternas organisation är speciell. Utöver fartyg finns både markstridskrafter, strategiskt luftvärn och jaktflyg. Därmed har en liten organisation som Östersjömarinen en hel pamflett med förmågor. Genom att titta på Östersjömarinen kan du få en inblick i det mesta.

Dela sidan på sociala medier