Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

21 april

Teknisk utveckling förändrar försvaret

Försvar och säkerhet präglas av den snabba tekniska utvecklingen. Framtida konflikter kan utspelas inom helt nya domäner som rymd och cyber. Nu har forskare på FOI gått igenom viktiga teknikområden och analyserat konsekvenserna för försvaret fram till år 2045.

Genrebild på vapen.

Rapporten tar ett brett grepp på teknikutvecklingen inom en rad områden som cyber- och informationssäkerhet, hypersoniska system, autonoma system, mänsklig förstärkning och rymden. Bild: gerasimov_foto_174/Shutterstock.

Rapporten Militärteknik 2045. Ett underlag till Försvarsmaktens perspektivstudie tar ett brett grepp på teknikutvecklingen inom en rad områden som cyber- och informationssäkerhet, hypersoniska system, autonoma system, mänsklig förstärkning och rymden.

Rapporten är ett underlag för Försvarsmaktens perspektivstudie som också sträcker sig till år 2045.

– Vi vill visa vart teknikutvecklingen kan vara på väg och vad Försvarsmakten behöver beakta, säger Anna Lindberg, förste analytiker på FOI och en av redaktörerna.

Göran Kindvall, också förste analytiker på FOI, och den andra redaktören, tillägger att en av rapportens styrkor är just bredden.

– I de avslutande delarna försöker vi göra en korskoppling mellan teknikområdena och dra mer allmänna slutsatser. Rapporten innehåller också bra tekniska beskrivningar över varje område kopplat till konsekvenserna för försvaret, säger han.

Tävling om nya tillämpningar

I dag tävlar länder om att utveckla både befintliga och nya förmågor. Det gäller särskilt tillämpningar som bygger på informationsteknologi, till exempel autonoma system och cyber. Men en snabb utveckling sker även inom militärt drivna områden som hypersoniska vapen, det vill säga vapen med kortare flygtider och längre räckvidder.

Redaktörerna konstaterar att civil och militär utveckling i många fall inte går att skilja åt.

– Från vår sida handlar det om att se på civil teknik ur ett militärt perspektiv, och att ständigt ställa sig frågan ”skulle det här kunna användas militärt, och med vilka ändringar?” Den här sneglingen måste finnas, eftersom vi har de stora techföretagen som driver utvecklingen, säger Göran Kindvall.

Militära system måste klara mer

En skillnad är att de militära systemen ofta måste vara väldigt robusta och klara av extrema miljöer och situationer.

– Det är skillnad på att programmera ett autonomt fordon för att köra på en rak väg mot att det ska ta sig fram i till exempel bergig terräng. Och när det civila flyget tas ner på marken av säkerhetsskäl fortsätter det militära att flyga, säger Anna Lindberg.

Rapporten har valt att inte fokusera på disruptiva händelser, det vill säga sådant som totalt skulle ställa det vi vet i dag på huvudet. Anna Lindberg tar den så kallade gensaxen (CRISPR-Cas9), som fick Nobelpris i kemi 2020, som ett exempel på en sådan händelse. Plötsligt blev det möjligt att på ett mycket mer effektivt sätt programmera om människans DNA.

– Det pågår en diskussion om teknik som kan förändra människan, till exempel genom yttre skelett (exoskelett) eller genförändringar, säger Göran Kindvall.

Få tänka fritt

På frågan varför man har valt att blicka fram mot just 2045 berättar de att det dels hänger samman med perspektivstudien som sträcker sig dit, dels för att ge experterna på de olika områdena en möjlighet att tänka fritt. Eftersom Försvarsmakten har en lång framförhållning kan man inte ha en alltför snäv tidshorisont.

– Många av våra plattformar, som stridsflyg och korvetter, har en lång livslängd. Därför måste man som forskare frikoppla sig från samtiden för att kunna blicka framåt. Sedan varierar det från område till område hur säker man kan vara på sina förutsägelser. Cyber är ett område där det är svårt att blicka framåt, säger Göran Kindvall och tillägger:

– Vi försöker hålla öppet för olika möjligheter och vi vill inte vara tvärsäkra. Det går inte att säga med absolut visshet vad som händer om 25 år.

Dela sidan