Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

20 maj

Ny studie om USA:s strategier för ett nytt Arktis

Kombinationen av geopolitiska förskjutningar och klimatförändringar skapar ett nytt Arktis. Det är utgångspunkten i ny studie där FOI undersöker hur USA:s strategier och handlingslinjer för området utvecklats under senare år och vad det kan medföra framåt.
– Utvecklingen i Arktis går väldigt snabbt och är svår att förutsäga. Den påverkar oss i högsta grad och vi behöver följa den bättre än idag, säger forskningsledaren Niklas Granholm.

Karta över Arktis

Arktis ur polärt perspektiv. Klicka på bilden för att se en större version. Karta från FOI.

Niklas Granholm har studerat utvecklingen i Arktis och dess effekter sedan 2007.

– Det är många olika perspektiv som växelverkar med varandra och påverkar utvecklingen, säger han och liknar vad som försiggår i Arktis vid en målning av Picasso i kubistisk stil:

– Alla vinklar syns samtidigt. Om man frågar vad som sker i Arktis får man olika svar av sjöfartsmänniskor, militärstrateger, havsrättsspecialister, klimatexperter och experter på energiutvinning. Ska man bättre förstå dynamiken behöver man se Arktis ur flera perspektiv samtidigt.

Ny spelplan

Klart är att temperaturen stiger minst dubbelt så snabbt som i övriga delar av världen, att isen smälter till havs och permafrosten på land. Det får stora konsekvenser. Samtidigt förändras den globala maktordningen.

I studien Too big not to care – USA:s långsiktiga strategier för ett nytt Arktis lyfter Niklas Granholm bland annat fram flera nya strategidokument från amerikanska ministerier och civila samt militära myndigheter. Studien tar också upp hur USA har agerat gentemot Grönland. Sammanfattningsvis är det tydligt att USA prioriterat upp Arktis på senare år.

Studiens titel knyter an till Arktis nya spelplan och den konkurrens om inflytande och makt mellan stormakter som nu även innefattar Kina. Kina kallar sig sedan några år för en nära-arktisk-stat och söker inflytande i området i gengäld för de bidrag man gör inom bland annat naturvetenskaplig forskning. Samtidigt bygger Ryssland upp både militär och civil kapacitet för att kunna använda sig av Arktis.

– USA som stormakt med globala intressen är för stort för att låta bli att engagera sig i Arktis. Hur det nya Arktis kommer att se ut kommer till stor del att bero på hur relationerna mellan de sinsemellan mycket olika stormakterna utvecklas.

Mer aktivt USA

Av studien framgår det också att det amerikanska utrikesministeriet, U.S. Department of State, har skärpt sin profil när det gäller Arktis.

– USA:s mål är ett Arktis som förblir fredligt och med låg spänning, där det inte finns några hot mot USA:s territorium – i det här fallet från norr. De utmaningar man ser i Arktis rör förändringar i natur- och säkerhetsmiljön, geopolitiska maktförskjutningar, ett mer självsäkert Ryssland samt oro för Kinas ekonomiska aktiviteter i regionen. Strävan är en balanserad diplomati där både säkerhet och vetenskap ingår, då mycket kunskap om Arktis ännu saknas. USA anser att bidrag och samarbeten av olika slag från allierade och partners är viktiga delar i den processen.

– USA kommer sannolikt att ställa frågor och komma med initiativ på olika områden, bland annat till Sverige. Som en av de åtta arktiska nationerna är det klokt om vi är förberedda på och har tänkt över vilken utveckling vi vill se. En god grund finns i den nya svenska strategin för den arktiska regionen som antogs våren 2020, säger Niklas Granholm.

FOI siktar på fler studier med Arktisperspektiv. Bland annat planerar Niklas Granholm med kolleger att närmare undersöka hur relationerna mellan de tre stormakterna i Arktis utvecklas.

Dela sidan