Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

8 juni

Från fritt internet till allt hårdare övervakning

Rysk cyberstrategi har förändrats under 2000-talet. FOI har kartlagt en rörelse från dynamisk internetutveckling mot ett verktyg för den ryska statens övervakning.

Människor i möte

Säkerhetsrådet är en av tre starka grupperingar påverkar rysk cyberstrategi. På bilden syns bland andra president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov under ett Säkerhetsrådet-möte. Foto: Alexej Nikolsky/ITAR-TASS/TT.

Rysk cyberstrategi går nu in i sin fjärde epok, enligt FOI:s rapport Nyckelaktörerna för rysk cyberstrategi 2000–2020 (Läs om de fyra epokerna i faktarutorna nedan). I rapporten analyseras vilka krafter som påverkar strategi, dess målsättningar och de viktigaste aktörerna.

Ryssland hade i 2000-talets början en dynamisk internetmarknad. Säkerhetstjänsten FSB och Säkerhetsrådets kansli hade visserligen inflytande på synen på informationssäkerhet, men inledningsvis drabbades främst ”gammelmedia”.

Skrämda av den arabiska våren

Den arabiska våren år 2011 blev ett uppvaknande för många auktoritära stater, däribland Ryssland som också fick se demonstranter på gatorna. Regeringarna skrämdes av möjligheterna att styra upproren via sociala medier. Ofta sågs oroligheterna som orkestrerade av väst.

– Det är här vi ser början på den ryska statens försök att kontrollera information på internet, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid FOI.

Bland annat började webbplatser att blockeras.

– Vilket inte är unikt för Ryssland, det gör vi även i Sverige. Ofta med samma argument, exempelvis pedofili. Men i Ryssland ökade snabbt skälen till att blockera webbplatser och sociala medier övervakades allt mer för att hindra protester, säger Carolina Vendil Pallin.

År 2014 annekterar Ryssland Krim och bidrar till instabilitet i Ukraina. Motsättningarna med väst växer. Vilket enligt rapporten leder till att övervakningen skruvas upp ”i turbofart”.

– Inte minst i form av blockering av webbsidor, där den ”svarta listan” över förbjudna webbplatser bara växer. Det väcktes även förslag på ”vita listor”, alltså att bara tillåtna sidor fick publiceras, säger Carolina Vendil Pallin.

Ett suveränt internet

Här uppstod också krav på ett suveränt internet som ålägger alla operatörer att installera utrustning som kan fånga upp trafikinnehåll och en ”Kill Switch” där staten i händelse av fara kan stänga av det ryska segmentet av internet från det globala.

Samtidigt har det hela tiden funnits modererande krafter.

– Företagare och internetanvändare har haft en återhållande effekt, vilket ibland fått den ryska staten att backa från sina krav. För begåvade forskare försvinner utomlands när de bjuds bättre utvecklingsmöjligheter i Silicon Valley eller Tyskland, säger Carolina Vendil Pallin.

Kina eller Väst?

Nu har Ryssland gått in i en ny fas för att hänga på det teknologiska tåget med 5G och artificiell intelligens (AI). Ett mål är att år 2030 vara en av de ledande spelarna inom AI. Av stor betydelse för omvärlden är vilket teknologiskt tåg Ryssland väljer – västvärldens eller Kinas. I rapporten konstateras att Ryssland i IT-frågor ofta ligger närmare Kina än Europa och USA.

– Bland annat samarbetar Kina och Ryssland nära för att få igenom sin syn på informationssäkerhet i FN. Samtidigt kan vi se att i systemet för övervakningskameror med ansiktsigenkänning som finns i hela Moskva ingår även västerländsk teknik, säger Carolina Vendil Pallin.

Ryssland anklagas ofta för att utsätta andra nationer, däribland Sverige, för cyberattacker. Enligt rapporten har även Ryssland rejäla säkerhetsproblem.

– Ryssland utsätts också för cyberattacker, främst från kriminella. Även Kina utsätter Ryssland för attacker, något som man inte vill prata om, säger Carolina Vendil Pallin.

2000–2011 De tämligen fria åren

Vladimir Putin tar över. Den federala säkerhetstjänsten FSB och Säkerhetsrådets kanslis syn på informationssäkerhet får visserligen allt större genomslag, men åtgärderna fokuserar på traditionell media. Internet är tämligen fritt, antalet internetanvändare ökar och utvecklarna är talangfulla. Som ett av få länder utvecklar Ryssland konkurrenskraftiga alternativ till Google och Facebook. IT är högsta grad en dynamisk sektor inom näringslivet.

2011–2014 Frihet inskränks

Den arabiska våren bryter ut och även i Ryssland förekommer stora folkliga protester 2011–2012. Den ryska politiska ledningen, liksom flera auktoritära länder, ser internet som en motor i protesterna och anser att de orkestreras av väst. Nu kommer lagar som senare får genomslag bland annat i form av blockering av webbplatser. Myndigheter skärper också sin övervakning av sociala medier för att stoppa protester.

2014–2020 Övervakning skruvas upp

Annektering av Krim, nedskjutningen av ett malaysiskt passagerarplan och striderna i Ukraina utgör en tydlig brytpunkt. Ryssland är satt under press av sanktioner från USA och EU. Efter ett möte i det ryska säkerhetsrådet den 1 oktober 2014 får FSB och Säkerhetsrådets kanslis syn på säkerhet ett starkare genomslag. President Putin lyfter fram behovet av ”suveränt” ryskt internet, som kan fungera även om Ryssland skärs av från det internationella nätet – med en ”kill switch”, något av en huvudströmbrytare, som kan stänga ute omvärlden. Enligt FOI:s rapport leder detta till övervakningsåtgärder på internet införs ”i turbofart”. En ny informationsdoktrin kommer 2016 och de ”svarta listorna” med förbjudna webbplatser blir allt längre. Alla åtgärder får också effekter för den fram tills dess relativt framgångsrika ryska IT-sektorn, vars innovationskraft minskar.

2020 – Satsningar på 5G och AI

Digital ekonomi får en allt viktigare roll inom den ryska statens framtidsplaner, med flera stora projekt som ska leda till ”ett genombrott i den vetenskapligt-teknologiska och social-ekonomiska utvecklingen”. Bland annat satsas 125 miljarder rubel fram till år 2024 för utveckling av AI. Målet som sätts är att Ryssland ska vara en av de ledande nationerna inom AI år 2030, för ”att gynna folkets välstånd och landets säkerhet”. It-företag får visserligen skattelättnader, men Ryssland har ett näringslivsklimat som gör att landet får svårt att konkurrera med jättarna på området – Kina och USA. Coronapandemin och dess ekonomiska följder saktar också in ryska IT-satsningar. Pandemin ger samtidigt nya möjligheter för den ryska staten att öka sina övervakningsåtgärder. Rapporten citerar också flera analytiker som hävdar att Ryssland, liksom andra auktoritära stater, ser nya möjligheter i framtiden till övervakning och påverkan med hjälp av exempelvis AI.

Tre starka grupperingar påverkar rysk cyberstrategi:

  • Den politiska ledningen med presidenten och Säkerhetsrådet som dömer av i kritiska skeden.
  • Organisatoriska krafter som ministerier, myndigheter och parlament, men också delar av näringsliv och samhällsorganisationer som står regeringen nära och deltar i praktiska utformningen av strategin.
  • Externa krafter som folkopinion, politiskt motstånd men även internationella aktörer och teknologiutvecklingen i stort – en extern miljö som Ryssland måste väga in i sin cyberstrategi.

Dela sidan