Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

16 juni

Mötet mellan vålds­bejakande extremism och heders­relaterat våld

Våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld och förtryck är var för sig viktiga utmaningar för det demokratiska samhället. FOI har i en förstudie, för CVE, tittat på vad forskningen hittills sagt om skärningspunkten mellan de två företeelserna. Syftet var att finna kunskapsluckor och bedöma behovet av fortsatt forskning.

Illustration med fåglar

Forskning om skärningspunkten mellan våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld och förtryck faller ofta mellan stolarna. Bild från Shutterstock.

Enligt FOI-forskaren Anders Strindberg som genomfört studien är en finkornig förståelse av skärningspunkten mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våldsbejakande islamistisk extremism viktig av flera skäl.

– Våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld och förtryck handlar om två brottsliga och demokratihotande verksamheter. Om eller hur dessa samverkar, förstärker eller gynnar varandra är en viktig fråga, både för samhället och för de individer som drabbas av det direkta våldet. En korrekt problemförståelse är omistlig för samhällets förmåga att formulera effektiva motåtgärder.

Det finns betydande likheter mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våldsbejakande islamistisk extremism när det gäller sociala strukturer och processer. Båda företeelserna är starkt patriarkala och traditionsbundna. Här finns exempelvis uppfattningar om att den egna gruppens normer, identitet och framtid är hotade – och om våld och tvång som rättfärdiga metoder. För att bevara den egna särarten utövas stark kontroll av medlemmars beteende och relationer, där flickor och kvinnor är särskilt drabbade. Dessutom utgör företeelserna hot mot demokratin; den våldsbejakande extremismen riktar sig mot själva systemet medan hedersrelaterat våld och förtryck slår mot enskilda individers demokratiska fri- och rättigheter.

Ett uppdrag för FOI

Men forskning om vad sådana likheter innebär i praktiken är mycket begränsad. Därför har Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet gett FOI i uppdrag att ta fram en förstudie.

Forskning om skärningspunkten mellan företeelserna faller ofta mellan stolarna, enligt Anders Strindberg.

– En del av forskarvärlden fokuserar på våldsbejakande islamistisk extremism, en annan del arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Vissa säger sig se samband mellan företeelserna. Men det saknas empirisk forskning om hur en skärningspunkt kommer till konkreta uttryck och vilka konsekvenser detta kan ha.

FOI-studien pekar ut ett tjugotal viktiga områden för fortsatt forskning.

– Det handlar om allt ifrån empirisk forskning om hur olika normsystem samexisterar i lokalsamhället till mer begreppsmässiga frågor om hur vi klassificerar olika former av våld och tvång. Vi ser bland annat ett behov av att ifrågasätta den gängse binära uppdelningen av grupper och miljöer i antingen våldsbejakande eller icke-våldsbejakande.

Att använda rätt begrepp

Studien ställer också frågan om hedersrelaterat våld i sig själv kan bättre förstås som en form av våldsbejakande extremism.

– Studien pekar på att Säkerhetspolisens definition av våldsbejakande extremism faktiskt beskriver det hedersrelaterade våldet och förtryckets huvudsakliga beståndsdelar. Det manar till reflektion om hur vi använder begreppen – vem som inkluderas och exkluderas och vilka konsekvenser detta har för forskningen och för samhällets motinsatser.

Att det var FOI som fick uppdraget att genomföra denna förstudie är inte så konstigt, enligt Anders Strindberg.

– FOI har en samhällsvetenskaplig kompetens som är både bred och spetsig, inte bara i fråga om våldsbejakande extremism utan även när det handlar om komplexa hot mot demokratin.

Dela sidan