Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

7 september

Modell hjälper poliser upptäcka hybrida hot

Polismyndigheten har en central roll i att detektera och hantera hybrida hot från antagonistiska aktörer. I en FOI-rapport presenteras modeller och exempel som kan användas för att öka polisanställdas kunskaper kring hybrida hot.

Dekoration

I takt med ökande digitalisering och teknikutveckling förändras de potentiella hotbilderna snabbt. Bilden är ett montage mellan filistimlyanin/iStockphoto och Michael Erhardsson/Mostphotos.

Hybrida hot brukar beskrivas som svårdefinierade hotbilder där en antagonistisk aktör använder sig av en blandning av konventionella och okonventionella metoder för att uppnå sina mål. I takt med ökande digitalisering och teknikutveckling förändras de potentiella hotbilderna snabbt, och Polismyndigheten är en av de myndigheter där de anställda i hög grad kan komma att ställas inför olika former av hybrida hot i vardagen.

FOI har därför fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med Polismyndigheten studera detektion och hantering av hybrida hot ur ett polisiärt perspektiv. Som en del i arbetet har FOI tagit fram rapporten Hybrida hot – Scenarier och exempel som stöd för utbildning inom Polismyndigheten.

– Polisen är Sveriges största myndighet. Där finns många aktörer som kan snappa upp information och rapportera den vidare för att skapa lägesbilder på olika nivåer. Då gäller det att veta vad man ska titta efter, säger Patrik Thunholm, rapportförfattare och analytiker på FOI:s avdelning för försvarsanalys.

Förståelsemodell ger grund för scenarier

I rapporten introduceras en modell för att kategorisera olika sorters hot. Modellen kan beskrivas som ett klot med tre axlar som delar klotet i åttondelar, utifrån olika kombinationer av kategorierna fysiskt uppträdande/icke fysiskt uppträdande, brottslig handling/ingen brottslig handling och våld eller hot om våld/inget våld eller hot om våld.

Exempelvis kan ett hot som handlar om en drönarattack mot en folksamling inbegripa kategorierna brottslig handling, fysiskt uppträdande och våld.

– Modellen är ett första steg att göra hybrida hot begripliga. Vi har använt den för att ta fram byggstenar till scenarier av olika karaktär, med en mix av hot, så att alla scenarier inte hamnar i en och samma kategori. Vi vill också visa på komplexiteten i sådana här hot och att vissa händelser ligger i gråzonen, säger Patrik Thunholm.

Vill konkretisera det abstrakta

Modellen som presenteras i rapporten är en vidareutveckling av en modell som utvecklats av försvarsforskarna Stacie Pettyjohn och Becca Wasser. Den är inriktad på att kategorisera antagonistiska aktiviteter i gråzon utifrån om en aktivitet består av fysiskt våld eller hot om våld, alternativt inget av det, och huruvida aktörens målsättning med aktiviteten är tydlig eller diffus.

– Modellen utvecklades för att användas i krigsspel, vilket gör aktörernas intentioner tydligare. Men när det gäller hybridhot är det många gånger svårt att avgöra den bakomliggande aktörens målsättning. Vi diskuterade vad som utmärker Polismyndigheten och anpassade kategorierna utefter det.

Patrik Thunholm har utbildat poliser i över tio år. En framgångsfaktor i arbetet med praktiker – i det här fallet poliser – är att konkretisera och jobba med exempel, menar han.

– Min ambition är att låta akademin och praktiken mötas genom det här utbildningsunderlaget. Att visa hur det som beskrivs som abstrakt skulle kunna se ut och ha ett underlag för diskussion.

Dela sidan