Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

13 september

Data uppvärderas som strategisk resurs i försvaret

Information betraktas i allt högre grad som en viktig tillgång. Genom att målmedvetet spara och tillgängliggöra data kan organisationer bli effektivare och fatta bättre beslut. FOI har på uppdrag av Försvarsmakten gjort en förstudie om hur myndigheten kan arbeta mer datadrivet.

Dekorationsbild

En datadriven organisation ser information som en värdefull tillgång och fokuserar hela tiden på att samla in data på ett strukturerat sätt, så att den kan användas för att förbättra verksamheten. Illustration gjord av Joshua Sortino på Unsplash.

En datadriven organisation ser information som en värdefull tillgång och fokuserar hela tiden på att samla in data på ett strukturerat sätt, så att den kan användas för att förbättra verksamheten. Det ger ökade möjligheter att ta faktabaserade beslut och utveckla nya verktyg, bland annat genom att använda informationen som grund i AI-system och avancerade beslutsstöd.

– Det handlar om att nyttja värdet av data. Redan i början av 2000-talet konstaterades att data är den nya oljan i bemärkelsen världens mest värdefulla tillgång. Precis som olja är data en råvara, och på samma sätt som olja behöver den bearbetas och förädlas för att skapa värde, säger Vahid Mojtahed som är forskningsledare på FOI:s avdelning för försvarsteknik och författare till rapporten Förstudie om informationshantering i Försvarsmakten – med fokus på information som strategisk resurs.

Kultur och attityd avgörande

Syftet med förstudien är att analysera vad det innebär att se information som strategisk resurs, och vad som krävs för att ett sådant synsätt ska få fäste i Försvarsmakten. Ett viktigt resultat av studien är betydelsen av kultur och attityder för att skapa ett mer datadrivet arbetssätt.

– De organisationer som lyckats med detta fokuserar inte främst på teknik och system, utan snarare på att utveckla en kultur med engagemang och ledarskap i frågan. En sådan kulturförändring skapas i sin tur utifrån en tydlig vision om vad man vill uppnå, säger Vahid Mojtahed.

För att Försvarsmakten ska lyckas med övergången behöver myndigheten ta höjd för organisatoriska utmaningar, som att medarbetarna kanske inte omedelbart ser nyttan med det nya arbetssättet.

– Därför är det klokt att börja med lågt hängande frukter och utgå från konkreta exempel, där både mål och syfte är klara. Ett exempel är systematisk uppmärkning och taggning av information som gör att den kan nyttjas för forskning, säger Vahid Mojtahed.

En annan konkret åtgärd kan vara att införa en roll som informationsägare, som innebär ansvar för att formulera krav på specifik information när det gäller till exempel tillgänglighet, säkerhet och hur den ska visas. Det är ett ansvar som idag ofta ligger inom den tekniska förvaltningen, vilket främjar ett tekniskt synsätt i stället för ett som fokuserar på själva informationen.

Sverige på efterkälken

Något som förvånade Vahid Mojtahed under arbetet med förstudien var svenska organisationers blygsamma position på området jämfört med organisationer i andra länder.

– Vi tror att vi ligger bra till i internationella jämförelser, men i en rankning av företags användning av stora datamängder som OECD gjorde 2018 hamnade Sverige långt under medel i Europa. Det var en tankeställare.

I Försvarsmaktens strategiska inriktning för 2021–2030 anges datadrivet arbetssätt som ett viktigt utvecklingsområde.

– Tekniken finns redan, men det gäller att medvetandegöra och satsa, säger Vahid Mojtahed.

Dela sidan