Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

23 september

Kina driver upprustningen i Indo­pacifiska regionen

Den Indopacifiska regionen är världens säkerhetspolitiska centrum just nu. Kinas upprustning av marina stridskrafter möts av upprusning från stormakterna Indien, Ryssland och Japan. Utvecklingen innebär att den USA-ledda säkerhetsordningen i regionen håller på att utmanas och förändras.

Kinesiska fartyg

Kinas hangarfartyg Liaoning. Fotografiet är taget den 18 april 2018 av AFP genom Getty Images.

Upprustning av sjöstridskrafter är en viktig del i Kinas stormaktsambitioner. Inte bara för att agera i sitt närområde utan även som ett led i målsättningen att bli en global stormakt. Förmågeökningen är snabb och Kina har militariserat omtvistade öar.

Men inom Indopacifiska regionen, dit FOI:s rapport Sjömakt i Indopacifiska regionen - kampen om den framtida världsordningen räknar Indiska oceanen och västra Stilla havet, genomför även Indien, Ryssland och Japan en marin upprustning. Och inte bara som ett svar på Kinas ambitioner, utan också med en egen agenda.

– Indien vill oavsett Kina bli en marin stormakt med kärnvapenubåtar och hangarfartyg, framför allt i Indiska oceanen. Även Ryssland lägger stor vikt vid regionen och moderniserar sin högsjöflotta. Japans konstitution förbjuder formellt landet att föra krig, men samtidigt ser vi att Japan har betydande sjöstridskrafter och att en japansk militärbas har öppnats i Djibouti, säger Samuel Neuman Bergenwall, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI och en av författarna till rapporten.

Attitydförändring

FOI:s rapport berättar om en attitydförändring hos de fyra staterna.

– Där finns en ökad nationalism och ökande ambitioner. Kina, Indien och Ryssland är alla länder som vill spela en större internationell roll. Och i Japan ser vi ett mer nationellt inriktat styre. Och alla staterna lägger allt större resurser på marinstridskrafter för att kunna agera på långa avstånd, Samuel Neuman Bergenwall.

För framförallt Kinas del finns ytterligare en faktor att hantera. Cirka 60 procent av världens maritima transporter sker i regionen och här finns flera strategiskt viktiga sund där en blockad kan skapa allvarliga problem för handeln – framför allt Malackasundet vid Singapore, Hormuz vid Persiska viken och Bab al-Mandab vid infarten till Röda Havet.

– En stor del av handeln är kinesisk och Kina har i dag inte militär närvaro för att skydda den. Det ger en logik till upprustningen, säger Samuel Neuman Bergenwall.

Samtidigt som de fyra länderna har en offensiv framtoning beskriver rapporten länder som alla har sina utmaningar.

– Ryssland begränsas av sitt geografiska läge, Indien av en svag försvarsindustri. Japan begränsas av sin konstitution och långsam ekonomisk utveckling. Kina får problem när omvärlden reagerar på landets aggressiva politik, vilket Aukus-överenskommelsen och Quad-samarbetet* är uttryck för, säger Samuel Neuman Bergenwall.

När FOI:s forskare tittar framåt, mot 2030, ser de flera tecken på en fortsatt upprustning.

– Vår bedömning är att alla fyra staterna fortsätter att modernisera sina flottor med fler fartyg av högre kvalitet. Men Kinas utveckling sticker ut. Framför allt de kommer att fortsätta att bygga upp kapaciteter för att stärka sin militära förmåga längre bort från landets territorium, säger Samuel Neuman Bergenwall.

Påverkar världen – och Sverige

Utvecklingen i den Indopacifiska regionen påverkar hela världen. USA, som sedan andra världskriget har haft en ledande ställning i regionen, fokuserar nu alltmer på den. Storbritannien och EU, då främst Tyskland och Frankrike, har ökat sin militära närvaro med ett större fokus på Kina.

– När flera av Sveriges viktigaste partner lägger större vikt vid regionen, blir frågor som rör regionen allt viktigare även för oss, säger Samuel Neuman Bergenwall.

Utvecklingen är även viktig för Sverige av andra skäl.

– Eftersom internationell handel kan påverkas avsevärt av instabilitet i regionen. Men också för att motverka normöverträdelser, liknande de när Kina har militariserat omtvistade öar. För Sverige är det viktigt att internationella normer hålls. Det är också viktigt att analysera vad ett ökat samarbete mellan Kina och Ryssland kan betyda, säger Samuel Neuman Bergenwall.

Författare till rapporten är, utöver Samuel Neuman Bergenwall, Johan Englund, Jonas Kjellén, Per Olsson och John Rydqvist. Den är utförd på uppdrag av Försvarsdepartementet.

*Se faktaruta nedan.

Aukus-överenskommelsen

En försvarspakt mellan Australien, Storbritannien och USA. En väsentlig del av samarbetet består i att Australien ska producera atomdrivna ubåtar med brittiskt och amerikanskt stöd.

Quad

Ett samarbete mellan USA, Australien, Indien och Japan. De fyra länderna har liknande syn på Kina och genomför även marinövningar tillsammans.

Dela sidan