Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

27 oktober

FOI utreder risker i transport­systemen

I takt med ökade privatiseringar och digitalisering kan det bli lättare att störa eller sabotera det svenska transportsystemet, inte minst som del i en gråzonsproblematik. FOI har på uppdrag av Trafikverket genomfört en studie kring risker och hur de kan bemötas.

En väg

En allt större del av det svenska transportnätet styrs digitalt och drivs av all fler privata aktörer. Det öppnar också för nya sårbarheter i trafiksystemen. Foto: Anna McWilliams.

Fungerande transportsystem som kan frakta människor och varor inom landet eller över landsgränser är en av det öppna samhällets grundpelare. Att en allt större del av det svenska transportnätet styrs digitalt och drivs av all fler privata aktörer ger många fördelar. Men det öppnar också för nya sårbarheter i trafiksystemen. Exempelvis drabbades rederijätten Maersk av en cyberattack som gav företaget miljardkostnader. Om någon lyckas korrumpera it-systemen på ett fartyg, kan vi få se liknande scener som de från Suezkanalen i mars 2021.

Riskerna blir fler i tider av gråzonsproblematik, där främmande makt ständigt vill testa svensk beredskap.

– Ett exempel på risk är upphandlingar där det kan vara svårt att veta varifrån personal eller material kommer. Det skulle kunna innebära att det byggs in sårbarheter eller informationslänkar till en annan stat i systemen, säger Ester Veibäck, som skrivit rapporten Gråzonsproblematik och hybrida hot i transportsystemet tillsammans med Ann-Sofie Stenérus Dover och Anna McWilliams.

Starka beroenden

En slutsats som forskarna drar är att det finns starka beroenden mellan transportslagen. Vilket både är en sårbarhet och en styrka.

– Det ger en god redundans eftersom trafikslagen kan ersätta varandra, om tågen står stilla går det att köra gods på lastbil. Men digitala störningar kan få stora konsekvenser för alla trafikslag samtidigt. Det behöver inte ens vara riktat mot transportsystemet, det kan lika gärna vara mot betal- eller energisystem, säger Ester Veibäck.

Tillgängligheten till transportsystemen gör dem också sårbara.

– De ligger öppna för de flesta, det är bara att knalla in på en station och man kan lätt komma åt tågen. Öppenheten är dock en förutsättning för att kunna använda transportsystemen, säger Anna McWilliams.

Svårigheten med gråzonsproblematik är att det är svårt att avgöra vad och vem som har skapat ett problem. Är det ett sabotage från främmande makt? Ett busstreck? Eller ett mjukvarufel?

I rapporten utgår FOI-forskarna från attacker från en antagonist, i första hand en främmande makt.

– Cyberattacker ser vi dagligen, men det flesta hinner man möta. Sedan är det svårt att se den exakta omfattningen, många företag vill inte berätta eftersom det skulle blotta säkerhetsluckor, säger Anna McWilliams.

Därför attackeras Sverige

Främmande makt kan ha många avsikter med att rikta gråzonsproblematik mot transportsystemen.

– Det kan vara att öva och testa sin förmåga inför något större. Det kan också vara att påverka svensk utrikespolitik, om vi exempelvis involverar oss i en konflikt i ett land. Eller bara för att skapa oro och underminera förtroendet för samhället, säger Anna McWilliams.

Men ibland är det verkligen ett busstreck, som när en tonåring lyckades bygga en fjärrkontroll som fick spårvagnar att byta spår och kollidera. Detta inträffade i den polska staden Łodz.

– Att ingen vet säkert är en poäng när man vill skapa en osäkerhet i samhället, säger Ester Veibäck.

FOI-forskarna avslutar rapporten med ett antal reflektioner (se faktaruta Sex vägar…) kring hur beredskapen kan stärkas. De hoppas kunna fortsätta sin forskning eftersom medvetenheten inom transportsektorn är varierande, exempelvis har flyg och sjöfart en god beredskap medan andra delar av sektorn har en lägre beredskap. Det finns dessutom mindre enskilda aktörer som knappt vet om att de är en del av ett civilt försvar.

– Det skulle ge ett bättre planingeringsunderlag för myndigheter, samtidigt som vår kontakt med företagen och våra frågor om deras roll i totalförsvaret kommer att höja deras medvetenhet, säger Anna McWilliams.

I rapporten pekar FOI-forskarna Ester Veibäck, Ann-Sofie Stenérus Dover och Anna McWilliams på sex punkter som kan ge en bättre beredskap mot attacker eller gråzonsproblematik riktat mot transportsystemen.

  • Att civila samhället fungerar står för en stor del av tröskeleffekten.
    Finns ett högt förtroende för att samhället fungerar är det svårare för en antagonist att påverka eller skapa oro. Det kan göra att det inte är värt att försöka, att det kostar för mycket.
  • Robusta försörjningssystem är en viktig grund i krig, fred och gråzon.
    Systemen är så robusta att de kan stå emot påverkan, även fysisk sådan, så att de inte havererar vid en attack.
  • Förmågan att tala semihemligt behöver stärkas.
    Samhället behöver, enligt forskarna, vinna tillbaka förmågan att tala om det finns hemligheter som kan behöva skyddas. Det behöver finnas en förståelse för och medvetenhet om att exempelvis vissa it-system behöver ett högt skydd för att de innehåller känslig information. Det är inte minst viktigt vid upphandlingar för att inte hamna i samma situation som Transportstyrelsen 2017, som var i färd med att outsourca it-system till utländska aktörer.
  • Höja medvetandet om gråzon brett i organisationer och i samhället i övrigt för ökad motståndskraft.
    Det bör främst göras inom samhällsplanerande organisationer och de företag som är viktiga för det civila försvaret. Men det behövs också ett bredare perspektiv, framför allt bland privata aktörer, där många inte är medvetna om att deras verksamhet är viktig för det civila försvaret.
  • Lägga fokus på det utmärkande med att det finns en antagonist bakom hoten, inte fastna i definitioner.
    Att bättre kunna analysera om en störning är en attack, olycka eller tillfällighet. Många företag har visserligen fokus på säkerhet, men i första hand på risker riktade mot det egna företaget, inte mot Sverige som nation.
  • Främja synergieffekter mellan miljö och säkerhet.
    Transportsektorn är på väg att stöpas om, inte minst genom elektrifiering. FOI-forskarna ser möjligheter att hitta lösningar som främjar både säkerhet och miljö.

Dela sidan