Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

22 november

Både sårbarheter och nyttor med smarta städer

Allt fler svenska kommuner vill bli "smarta" genom att dra nytta av digitaliseringen. Förhoppningen är effektivare verksamheter och sparade pengar. Men den tekniska utvecklingen kan också vara förenad med sårbarheter. En rapport från FOI har kartlagt dessa.

Illustration om framtid och dåtid

Begreppet ”smart stad” blir lättare att förstå som en resa utan en färdig slutdestination. Bild: Riksantikvariatämbetet/Shutterstock (Design av Marianna Serveta).

– Justitiedepartementet som beställde rapporten ville veta mer om vilka sårbarheter som är förenade med en utveckling mot smarta städer, eftersom så många kommuner satsar på det. Vi valde att också undersöka vilka nyttor som skulle kunna finnas, för att kunna väga sårbarheter mot eventuella vinster, berättar forskaren Johan Bengtsson, den ena av rapportförfattarna. Han har tillsammans med biträdande analytikern Lovisa Mickelsson genomfört en studie där personer som på olika sätt är involverade i ämnet har intervjuats, bland dem representanter för kommuner, forskningen och olika myndigheter.

Just definitionen av den "smarta staden" är något som kan vålla visst huvudbry.

– Det finns väldigt många olika definitioner, och de har växlat ända sedan begreppet "smart stad" dök upp i början på 1990-talet, säger Lovisa Mickelsson.

Hon och Johan Bengtsson menar att begreppet blir lättare att förstå som en resa utan en färdig slutdestination. I ett nordiskt perspektiv är det också vanligt att begreppet "smart stad" omfattar en hållbarhetstanke.

– Vi kom fram till att det kanske inte gav så mycket att hitta en exakt förklaring till begreppet, men vi har funnit några gemensamma nämnare hos olika definitioner. Till exempel att det handlar om kostnadsbesparingar och någon form av effektivisering med hjälp av ett smart nyttjande av digitala medel, säger Lovisa Mickelsson.

De nyttor som står i fokus för kommunernas planer att bli smarta handlar enligt studiens respondenter också ofta om just effektivisering. Därutöver finns också förhoppningar om att erbjuda medborgarna ökad tillgänglighet, trygghet och trivsel samt att skapa möjligheter för kommunerna att få en bättre lägesbild.

Fem kategorier av sårbarheter

När det sedan gäller sårbarheter delar rapporten upp dem i fem kategorier:

  • Tekniska
  • Juridiska
  • Organisatoriska
  • Sociala
  • Sårbarheter relaterade till kris eller krig

– En aspekt som var genomgående i svaren från respondenterna var sårbarhet som kan uppstå i samband med upphandlingar, säger Lovisa Mickelsson.

Då handlar det exempelvis om risken för att köpa in fel produkter eller tjänster, inlåsningseffekter och juridiska problem. Därför är också ett av råden från respondenterna att kommuner bör säkerställa just den egna upphandlingskompetensen, antingen i den egna organisationen eller i samverkan med andra.

– Det är mycket fokus på tekniska sårbarheter, men ju mer man bygger ut smarta lösningar desto tydligare kommer det bli med andra typer av sårbarheter. Exempelvis sociala i form av att nya lösningar kanske inte är tillgängliga för alla, säger Johan Bengtsson.

Ett annat råd som studiens respondenter lyfter fram är att i möjligaste mån integrera även nya smarta lösningar med det befintliga säkerhetsarbetet och anpassa organisationen efter det.

– Många påpekade också värdet av att själv testa i liten skala först, innan man rullar ut det stort. Det kan vara så att ett system som fungerat bra på en plats inte gör det överallt. Det är också viktigt att verkligen utvärdera de projekt som numera är genomförda i större skala, avslutar Johan Bengtsson.

Dela sidan