28 januari

Mördare som ser en värld där den vita rasen hotas

FOI har i ett forskningsprojekt försökt att ta sig innanför skinnet på ensamagerande våldsverkare, för att förstå hur deras världsbild ser ut och hur de tänker. Fram träder en bild av människor som anser att den vita rasen hotas av ett folkmord, skapat av främst judar, muslimer, globalister och ”eliten”.

En illustrerad döskalle

Rapporten tar sig in i tre rasideologiskt motiverade ensamagerande våldsverkares värld. Illustration: Kundra/Shutterstock.

FOI:s forskare Per-Erik Nilsson tar sig i rapporten Från skitpostning till folkmord. Ensamagerande våldsverkare, ideologi och accelerationism i den digitala tidsåldern in i tre rasideologiskt motiverade ensamagerande våldsverkares värld:

  • Brenton Tarrant som mördade 51 och skadade 40 personer vid en attack mot en moské i Christchurch, Nya Zeeland.
  • John Timothy Earnet som mördade en och skadade tre personer i en synagoga i Poway, Kalifornien.
  • Stephan Balliet som mördade en och skadade två personer vid ett försök att ta sig in i en synagoga i Halle, Tyskland.

Alla tre spred dokument som motiverade deras handlingar. Där framträder en syn på världen som är samstämmig, trots att de lever i olika världsdelar.

– Främst att den vita rasen hotas av utrotning, iscensatt av ondskefulla politiker som är uppköpta av globalistiska konspiratörer. De anser sig ha sett verkligheten som den är och skrider till handling när ingen annan gör något, säger Per-Erik Nilsson.

Per-Erik Nilsson konstaterar att antalet ensamagerande generellt sett är för få för att få till vattentät statistik kring deras bakgrund. De har exempelvis olika klassbakgrund och utbildning. Men några mönster är framträdande.

– Många visar tecken på någon form av psykisk ohälsa. Ofta har de en historia om otrygg uppväxt, mobbning, droger eller frånvarande fäder, säger han.

Att de agerar ensamma gör att deras slagkraft blir begränsad jämfört med organiserade grupper. Men samtidigt blir de svåra att upptäcka.

– I stater med svag demokrati och/eller svaga underrättelsetjänster ser vi oftare en mer organiserad terror. I ett land som Sverige är det svårt att organisera sig i paramilitära grupper utan att fastna på polisens radar, säger Per-Erik Nilsson.

Risk för svårare polisarbete i framtiden

I Sverige och i de nordiska grannländerna har flera uppmärksammade attacker av ensamagerande skett.

– Det mest kända fallet är Anders Behring Breiviks attentat i Norge 2011. I Sverige har vi det senaste halvåret har vi haft tre uppmärksammade fall – två skolattacker och i höstas dömdes en äldre man för att ha planerat ett attentat. Alla visar liknande ideologiska förtecken som de som analyseras i rapporten. Men det stora flertalet åker fast på förhand, ofta genom att de läcker sina planer eller att deras planer på annat sätt snappas upp och anmäls.

Men det finns risk för att polisarbetet kan försvåras i framtiden.

– En mer komplex kommunikationen kan göra det svårare att följa med i alla svängar. Även teknikutveckling som 3D-utskrivna vapen kan göra det lättare för våldsverkare att gå under radarn, de behöver inte ens köpa sina vapen, säger Per-Erik Nilsson.

Även internets utveckling spelar en roll.

– Men den ska inte överdrivas. Seriemördaren Jack the Ripper antas ha kommunicerat via pressen, Unabombaren Ted Kaczynski använde brev och skrev även ett manifest. Men det är klart, det är lättare nu och särskilt transnationell kommunikation.

Att som Per-Erik Nilsson använda sig av en empatisk metodologi i forskningen, det vill säga att försöka se världen ur forskningsobjektets ögon, är inte okontroversiellt.

– Men om vi tar bort förklaringsmodeller som ”ondska”, så är det på detta sätt man kan få en grundad förståelse för hur de tolkar sin omvärld, säger han.

Per-Erik Nilsson hoppas på en bred läsekrets för rapporten som finansierats av Vetenskapsrådet.

– Rapporten är i första hand skriven för svenska forskare som vill ha en snabb och tillgänglig rapport om dessa miljöer. Men jag hoppas att praktiker som poliser och kommuntjänstemän läser den, liksom privatpersoner som är intresserade av dessa frågor.

1. Hur beskriver de ensamagerande våldsverkarna sig själva?

Svar: Som avantgardister, krigare och etnosoldater. De anser sig ha sett verkligheten som den är. De vill inspirera och accelerera samhällsutvecklingen i en viss riktning.

2. Vad är enligt de ensamagerande våldsverkarna problemet med världen?

Svar: I första hand att det pågår ett folkmord mot det vita folket.

3. Hur bör och kan det problemet lösas, enligt de ensamagerande våldsverkarna?

Svar: De anser att politiska lösningar saknar effekt, och att man bör skrida till handling genom våld.

4. Varför valde de ensamagerande våldsverkarna att agera på ett sätt och inte ett annat?

Svar: Några väljer att attackera det som de ser som tecknet på det onda, inte sällan grupper som invandrare, muslimer eller judar. Så gjorde de tre som beskrivs i denna rapport. Några vill gå direkt på roten, alltså politikerna som genomför detta. Så gjorde exempelvis Anders Behring Breivik när han försökte utrota den unga socialdemokratin.

Dela sidan