8 februari

Ledningskoncept tar sikte på framtiden

Försvarsmaktens ledningssystem är under utveckling. I Ledningskoncept 2045 (LedK45) undersöker forskarna vad som krävs för att säkerställa Försvarsmaktens ledningsförmåga i den framtida operationsmiljön.

Militärer som planerar.

Ledningskonceptet innefattar en bärande idé och åtta ledningsprinciper. Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten / Combat Camera.

Rapporten Ledningskoncept 2045: Resultat av 2020 års konceptutveckling är framtagen av Niklas Hallberg och Magdalena Granåsen på FOI i samarbete med forskare vid Försvarshögskolan (FHS) på uppdrag av Försvarsmakten.

– Det finns behov av koncept för hur ledning ska utformas utifrån de uppgifter som behöver lösas, förändringar i omvärlden och den snabba tekniska utvecklingen. Vi behöver framförallt kunna leda på flera sätt, förklarar Magdalena Granåsen.

Forskarna poängterar att delar i deras förslag baseras på etablerade tankar, medan annat är mer nytt.

Ledningskonceptet innefattar en bärande idé och åtta ledningsprinciper. Syftet med den bärande idén är att skapa en effektfokuserad, agil och resilient ledning som ger Försvarsmakten förutsättningar att både agera enskilt och tillsammans med andra. Ledningsprinciperna beskriver vad som behövs för att uppnå detta.

Bärande idé

Vad betyder det då att vara effektfokuserad, agil och resilient? Forskarna har vridit och vänt på flera begrepp och ord och deras betydelse.

– Effektfokuserad ledning handlar om att använda tillgängliga resurser lite smartare. Effektfokus förutsätter flera saker, som informationsdelning och att man kan tillgängliggöra resurser för andra. När man kan dela och merutnyttja är det möjligt att åstadkomma en mer precis effekt, säger Magdalena Granåsen.

Med agil ledning menar forskarna möjligheten att proaktivt kunna anpassa ledningen efter de behov verksamheten har.

Att vara resilient handlar om motståndskraft, att tåla störningar och att snabbt kunna återta ledningsförmågan.

– Vi kan likna det vid ett grässtrå som trampas ner och sedan resar sig igen, säger Niklas Hallberg.

Åtta ledningsprinciper

Ledningsprinciperna beskriver vad som behöver beaktas vid utformning av ledning och därmed uppnå den bärande idén. De åtta principerna är:

  • ledning över domän- och stridskraftsgränser
  • uppdragsstyrning som ledningsform
  • anpassning av ledningsförmåga
  • anpassning av ledningsorganisation
  • anpassning av ledningsmobilitet
  • anpassning av ledningsplatsers geografiska spridning
  • interoperabilitet
  • kontinuerlig utveckling.

Forskarna resonerar kring när olika etablerade sätt att leda är ändamålsenligt och när det behövs olika former av anpassningar. När det till exempel gäller den etablerade principen ”uppdragsstyrning som ledningsform” är det något som forskarna förespråkar. Samtidigt pekar de på att i vissa lägen kan både direktstyrning och initiativ underifrån vara det bästa.

– Direktstyrning kan behövas vid politiskt känsliga beslut, då konsekvenserna kan vara svåra att överblicka. Att ta initiativ underifrån handlar om att kunna fatta beslut om något som ligger utanför ens uppdrag, om bedömningen är att det ändå ligger väl i linje med chefernas intention, säger Niklas Hallberg.

– Allt detta baseras på tillit, mellan chefer och underställda, och att alla tar ansvar för tilldelade uppgifter.

En av de allra viktigaste principerna är ”kontinuerlig utveckling”, menar forskarna.

– Det gäller att Försvarsmakten kontinuerligt kan utveckla sina ledningssystem och nyttiggöra tekniska innovationer. Samtidigt kan alltför för täta förändringar skapa osäkerhet. Det gäller att hitta bra metoder för att införa det nya, säger Magdalena Granåsen.

Nästa steg

Förra året tog forskarna fram ett antal idéspelkort för att förtydliga ledningskonceptet. Idéspelkorten beskriver konkreta ledningssituationer, när ledningen baserats på konceptet.

– Nu arbetar vi vidare för att göra ledningskonceptet ännu mer konkret, säger Niklas Hallberg.

Forskarna har redan sett några exempel på hur Försvarsmakten har nyttjat vissa delar av ledningskonceptet i sin utvecklingsverksamhet.

– Av de erfarenheter vi hittills har tagit del av kan vi se att ledningskonceptet upplevs förståeligt och användbart, säger Magdalena Granåsen.

Annars är den största utmaningen forskarna nu ser att ta steg från konceptidéer till konkreta ledningssystem i form av ledningsmetoder, teknik, kompetens och organisation.

– Det finns forskningsprojekt på FOI som skulle kunna använda konceptet i sina studier. Vi behöver testa och validera konceptet för att kunna förbättra det, säger Niklas Hallberg.

Dela sidan