16 februari

Ryskt fartygsförband i Medel­havet

Ryssland är tillbaka i Medelhavet. En marin enhet med 10–15 fartyg agerar i en region som får en allt större politisk och ekonomisk betydelse i världspolitiken. Nu pågår även en rysk militärövning i Medelhavet.

Ubåt

Rysk Kilo-klass-ubåt i Bosporen. Bild: Shutterstock.

År 2011 hade den arabiska våren nått Libyen och USA kunde med hjälp av sin Sjätte flotta, med hemmahamn i Neapel, spela en viktig roll i inbördeskriget inom ramen för en FN-insats.
Ryssland hade fartyg i Medelhavet, men kunde inte påverka det som hände i det oljerika Libyen. Den insikten fick Ryssland att på allvar satsa på ett fartygsförband i Medelhavet– inte olikt Sovjetunionens 5:e Medelhavseskader från åren 1967–1992. Dock med en annan uppgift.

– Den sovjetiska flottstyrkan var i första hand ämnad för att balansera USA:s Sjätte flotta, en katt och råtta-lek som varade till slutet av kalla kriget. I dag handlar det främst om att värna ryska intressen i regionen, som stödet till Assad-regimen i Syrien, till de Haftar-ledda rebellerna i Libyen och att stärka vänskapsbanden med länder som Algeriet och Egypten, säger Jonas Kjellén, FOI-forskare som tillsammans med Aron Lund skrivit rapporten From Tartous to Tobruk – The Return of Russian Sea Power in the Eastern Mediterranean.

Ny roller i östra Medelhavet

Östra Medelhavet är en region som under årtionden lidit av konflikter och omstridda gränser till sjöss (se även faktaruta). Tillstånd som länge ansetts som givna, är det inte längre. Länder som Syrien och Libyen, en gång mäktiga stater som gärna blandade sig i andra staters politik, har närmast kollapsat och andra länder krigar nu där via ombud.

– Vi ser flera länder som positionerar om sig. Turkiets position har stärkts militärt och länder som Libanon har försvagats. Israel-Palestinafrågan är inte längre så central. Här finns också strider om vem som har rätt till den naturgas som hittats under havsbotten, bland annat utanför Cypern. Och när de säkerhetspolitiska mönstren inte är givna blir det mer att bråka om, säger Aron Lund.

Vilken roll den ryska flottan i Medelhavet kan spela illustreras av dess roll i Syrienkrisen.

– Först som leverantör av material och senare som en del i den ryska interventionen år 2015. I dag fungerar den bland annat som eskort för oljetankers på väg från Iran till Syrien. I framtiden kan den ryska flottan agera på liknande sätt i andra kriser, säger Jonas Kjellén.

Här finns också två viktiga farleder att bevaka. Dels de turkiska sunden Dardanellerna och Bosporen ut från Svarta Havet, dels Suezkanalen.

– Suezkanalen är oerhört viktig för den globala handeln och därmed även för Ryssland. De turkiska sunden är livsviktiga för Ryssland som annars kan bli instängt i Svarta havet med stridskrafter och handelsfartyg, säger Jonas Kjellén.

Hjälper Stilla havsflottan

Fartygsförbandet i Medelhavet, som är en del av Svartahavsflottan, antas dessutom kunna stötta den ryska Stillahavsflottan i Indiska oceanen.

– Den ryska Stillahavsflottan har ett enormt ansvarsområde, från arktiska vatten norr om Berings Sund till Suez. Samtidigt har Ryssland stora intressen i Mellanöstern, och vi ser redan nu att de fartyg som ingår i fartygsförbandet i Medelhavet tar ett allt större ansvar även söder om Suez, säger Jonas Kjellén.

Den kan även få en roll i den pågående Ukrainakrisen, enligt Jonas Kjellén.

– Kanske ingen ren militär roll, men som en latent marin förmåga i östra Medelhavet.

Det ryska fartygsförbandet i Medelhavet är en del av en större marinövning.

– Ryssland har aviserat att landet ska hålla marinövningar i bland annat Atlanten, Stilla havet och Medelhavet. Därför ser vi nu relativt stor rysk marin verksamhet i Medelhavet, till exempel befinner sig kryssare just nu i Medelhavet vilket är ovanligt.

I rapporten ges också förslag på framtida forskningsuppslag.

– Eftersom Medelhavet är ett ekonomiskt och säkerhetspolitiskt betydelsefullt hav som Ryssland saknar direkt tillgång till. Därför det viktigt att titta på hur landet använder sin flotta där för att nå områden som de annars skulle ha svårt att nå, säger Jonas Kjellén.

Östra Medelhavet är en region i förändring där staterna finner nya konstellationer. Fyra länder spelar en viktig roll i regionens utveckling:

Turkiet

En mäktig spelare i Östra Medelhavet, som under president Erdogans styre har uppträtt allt mer konfrontativt. Ockuperar sedan flera årtionden norra Cypern och har på senare år blandat sig i konflikten i Syrien. Är även inblandat i Libyenkriget, där Turkiet stöder den västlibyska sidan. Sedan gammalt i fejd med Grekland kring Cypern, gränser och ekonomiska zoner.

Egypten

Pressades hårt under Arabiska våren. Efter att Sisi tagit makten läggs stor energi på kampen mot det av Turkiet stödda Muslimska brödraskapet. Samverkar nu med Israel, Cypern och Grekland i gasfrågor, och länderna har bildat en gemensam front mot Turkiet. Stödjer den östliga Haftar-sidan i Libyen.

Israel

Ett land vars säkerhetspolitiska situation har förbättrats under det gångna årtiondet. Syrien är inte längre ett hot, och länder som Egypten, Cypern, Grekland och Förenade Arabemiraten har börjat samarbeta. Efter upptäckten av gasresurser i israeliskt vatten blir landets maritima situation allt viktigare och Israel har börjat rustat upp sin flotta.

Grekland

Kan inte mäta sig militärt med Turkiet och är därmed pressat i Cypernfrågan och i havsgränstvister. Tror inte på hjälp från Nato, där både Turkiet och Grekland är medlemmar, och inte heller från EU som vill hålla sig på god fot med Turkiet i migrationsfrågan. Har på senare år knutit band med Israel och Egypten för att möta turkiska krav.

Dela sidan