21 februari

Försvarsmaktens utmaning i ett teknik­skifte

Ett teknikskifte, som det vi i dag ser med artificiell intelligens (AI), skapar ofta oro på arbetsmarknaden. Det gäller även för anställda inom Försvarsmakten. En FOI-forskare har tittat på behovet av nya kompetenser och nya vägar för rekrytering, men pekar framför allt på vikten av en lärande organisation.

Soldater genomför gruppbefälsutbildning på Ledningsregementet, Enköping.

I en militär kontext handlar teknikskifte exempelvis om färre stridande men mer understödjande personal och fler tekniker. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten.

Att ny teknik påverkar sammansättningen på en arbetsplats, där nya kunskaper kommer in och gamla fasas ut, är oomstritt. Men i övrigt finns många osäkerheter kring vad teknikutvecklingen egentligen kommer att innebära för arbetsmarknaden.

– Forskningen har inget entydigt svar. Vissa tror att den nya tekniken kommer att skapa en stor arbetslöshet. Andra menar att folk kommer att gå till jobbet som förr, men med delvis andra arbetsuppgifter, säger FOI-forskaren Mattias Johansson som utifrån övergripande arbetsmarknadstrender studerat vad tekniksprången kan innebära Försvarsmakten.

Färre stridande och mer understöd

De senaste 100 åren har vi sett en utveckling i västvärlden med allt fler ”white collar-jobb” och färre ”blue collar-jobb”. I en militär kontext handlar det exempelvis om färre stridande men mer understödjande personal och fler tekniker.
Nationalekonomer pekar också på en lite speciell utveckling vid införandet av AI och andra former av automatisering – att vi får fler enkla och fler avancerade jobb, medan jobben mittemellan försvinner.

– Ett exempel är redovisningsekonomer, ett jobb som kräver en högskoleexamen men som kan ersättas av maskiner. Det innebär dock inte alla redovisningsekonomer blir arbetslösa. De kommer att hitta nya arbetsuppgifter, precis som att bankkassörerna blev rådgivare när kontanthanteringen försvann, säger Mattias Johansson.

I en militär kontext är bildanalys en typiskt militär uppgift som AI förväntas ta över. Men det innebär inte att alla bildtolkar blir utan jobb.

– Istället kan AI bli ett komplement, resultatet kan istället bli att fler bilder analyseras, säger Mattias Johansson.

Försvarsmakten har en del utmaningar inom rekrytering av tekniker framför sig, framför allt på kort och medellång sikt, enligt Mattias Johansson.

– Vilket i första hand beror på att försvaret har en lång period av låga anslag bakom sig. Men det går inte lika snabbt att ställa om i praktiken som det går att säga att man ska ställa om. Behöver man officerare med civilingenjörsutbildning tar det sju–åtta år – först en officersutbildning på tre år och sedan en ingenjörsutbildning på fyra–fem år.

Att delar av den nya tekniken ska skötas av värnpliktiga är också en utmaning, eftersom värnplikten inte är tillräckligt lång för att lära sig allt som krävs.

– Att värnplikten var för kort för att lära sig ny teknik var ett argument när den avskaffades. Men det argumentet är helt frånvarande nu när värnplikten är återinförd. Men det är delvis ett designproblem, finns inte tillräckligt många kvalificerade utförare av ett arbete, då får man designa om tekniken så att den som ska hantera den klarar av det, säger Mattias Johansson.

Ta hjälp av vänner

Så hur ska då Försvarsmakten hitta rätt kompetens när ny teknik ska implementeras? En bra start är att ta hjälp av vänner.

– Försvarsmakten måste samverka med samhället – med FOI, högskolor och andra partner. Alla tekniker behöver inte heller vara officerare. De kan vara civila eller jobba mot försvaret hos FOI eller Saab, säger Mattias Johansson.

Ett alternativ kan vara en ”sidoingång” som testats av det brittiska försvaret.

– Som innebär att ingenjörer med rätt kompetens inte måste börja från botten i den militära hierarkin, utan kan kliva in på till exempel kaptens nivå.

I sin studie pekar Mattias Johansson även på en klassiker för kunskapspåfyllning i en organisation som aldrig kan överskattas.

– Att det finns ett livslångt lärande i organisationen och att alla i en organisation är beredda att lära sig nya saker.

1. Vad är forskningsläget på teknik­utvecklingens påverkan på arbets­marknaden i stort och på personal­behov inom organisationer?

Mattias Johansson: Det finns ingen enad bild. Vissa ser det som att det får en stor påverkan när teknikutvecklingen springer i väg. Andra tror att det blir ungefär som förr, kanske bara att saker går lite snabbare. Från ett nationalekonomiskt perspektiv handlar det mycket om specifika kompetenser. Därmed missar nationalekonomerna delvis att det också handlar om att skapa förståelse på bredden i en organisation.

2. Hur kan detta appliceras på en militär kontext?

Mattias Johansson: Sammansättning på arbetsplatsen kommer att ändras även i en militär kontext. Kollektivet yrkesofficerare kan liknas vid en pyramid där alla börjar i botten. Denna struktur är dock inte så flexibel, så i första hand bör Försvarsmakten utveckla det ständiga lärandet och krydda med civil kunskap.

Dela sidan