1 mars

Svar på vanliga frågor om kärn­vapen

I samband med Rysslands invasion av Ukraina har kärnvapenfrågan aktualiserats. FOI:s experter svarar här på några av de vanligaste frågorna kring kärnvapen.

Robot som avfyras

Fotografi taget före den 17 december 2019 av rysk militär föreställande en provskjutning av en interkontinental ballistisk robot. Foto: TT/Rysslands försvarsdepartement.

Hur många länder har kärnvapen?

”Det finns fem stater som enligt internationella avtal har rätt till kärnvapen: USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien. Men vi vet att Indien, Pakistan och Nordkorea har testat kärnvapen. Israel tros också ha det, något som landet varken förnekar eller bekräftar.”.

Det finns strategiska och taktiska kärnvapen. Vad är skillnaden?

”Det finns ingen heltäckande definition. Men grovt sett är strategiska vapen de som går att skjuta från en kontinent till en annan, och som fungerar avskräckande genom att visa att ’vi kan alltid nå er’. För USA:s och Rysslands del omfattas dessa vapen av bilaterala överenskommelser. Taktiska vapen är vapen som kan användas i vanliga vapensystem, där konventionella stridsspetsar byts ut mot kärnstridsspetsar.”.

Hur verkningsfulla är kärnvapen?

”En sprängkraft på kiloton motsvarar sprängkraften hos 1 000 ton vanligt sprängämne. En kärnvapenladdning vara på upp till flera hundra kiloton.”.

Hur farlig är strålningen från en kärnvapensprängning?

”Det beror på var de sprängs. Bomberna i Hiroshima och Nagasaki sprängdes i luften. Där dog de flesta i själva explosionen och av den omedelbara strålningen, inte av det efterföljande nedfallet. Men sprängs kärnvapnen på marken, ökar det radioaktiva nedfallet avsevärt. Det beror på att markmaterial blandas in i bombens rester och sprids över ett större område.”.

Hur stor är Rysslands kärnvapenarsenal?

”De senaste uppgifterna vi har är att Ryssland har runt 1 500 strategiska vapen. De taktiska vapnen är inte föremål för avtal och därmed inte under kontroll, men 2019 uppskattade FOI att det ryska försvaret har omedelbar tillgång till runt 700 taktiska kärnstridsspetsar”.

Hur ser beslutfattandet kring avfyrningen av kärnvapen ut i Ryssland?

”Man kan utgå från att ett beslut om att använda kärnvapen alltid är ett politiskt beslut, som i Ryssland skulle fattas av presidenten. Det vi ser på film, om presidenter med en väska med koder gäller strategiska kärnvapen. Taktiska vapen kan användas i eller nära ett förband.”

När skulle kärnvapen kunna användas i Ukraina?

”Även om ryssarna skulle köra fast, är det inte läge att använda kärnvapen i strider om städer. Dels skulle städerna helt förstöras vilket knappast är Rysslands avsikt, dels skulle egna soldater utsättas för effekterna från kärnvapen. Så tänkte Sverige redan på 1950-talet – se till att hålla kontakt med fienden, då kan den inte använda kärnvapen. Rimligare i ett inledningsskede är att tro att det skulle kunna avfyras i ett glesbefolkat område, mer som en varning som visar att Ryssland är beredda att sätta in kärnvapen än för dess verkan.”.

Skulle vi i Sverige skadas av ett kärnvapenangrepp mot Ukraina?

”Om det är en markexplosion och vinden ligger på från sydost precis som den gjorde vid haveriet i Tjernobyl, då kan radioaktiviteten nå Sverige. Men vid en kärnvapenexplosion rör det sig om färsk radioaktivitet som klingar av snabbare än från ett reaktorhaveri.”.

Information om bland annat strålning och jodtabletter finns på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ni har gjort en studie där en stor kärnvapenexplosion på 100 kiloton sprängs i Nynäshamn. Berätta om effekten?

”I inledningen ser vi en intensiv initialstrålning som ger människor akuta strålskador, en kraftig värmestrålning från explosionen som startar bränder och en kraftig stötvåg som slår omkull hus. Räddningssituationen blir mycket komplicerad, där vi måste utgå från att de lokala räddningstjänsterna är upptagna med att överleva. Hjälp måste därför komma utifrån och arbeta sig in i området. Antalet döda och skadade kommer att vara för stort att kunna hantera, därför måste svåra avvägningar göras i räddningsarbetet – att några måste ses som för svårt skadade för att det ska vara någon idé att hjälpa dem, medan andra kommer att anses vara för lätt skadade för att få hjälp, att de får sitta med ett brutet ben och vänta.”.

Hur svårt skadat blev Stockholm och andra städer i er modell?

”Stockholm var helt oskatt eftersom vinden i scenariot gick mot väst. Däremot fick städer som Nyköping och Norrköping göra en del svåra avväganden. Exempelvis om människorna kan få tillräckligt skydd från strålning genom att sätta sig i en källare, eller om de borde sätta sig i bilar och försöka lämna området, men då riskera att fastna i trafikstockningar och utsättas för strålning.”.

Blir kärnvapnen allt farligare?

”Kärnvapnen är i stort vad de alltid har varit. Däremot utvecklas bärarna. Det finns nu hypersoniska vapen som flyger med en hastighet fem gånger ljudets. Precisionen är också bättre. Där 1950-talets ballistiska robotar hade en precision som handlade om kilometerstora områden, kan dagens laddningar skjutas med en precision som mäts i tiotals meter. Eftersom man träffar där man siktar så kan mindre laddningar användas.”.

Är kärnvapen fortfarande det ultimata hotet? Eller finns farligare vapen, exempelvis de termobariska vapnen som sätter eld på luften?

”Det vi kan se är i alla fall att när det gäller explosiv förödelse finns det inget som är farligare än kärnvapen.”.

Det har sagts att det finns kärnvapen med en sprängkraft som kan förstöra Jorden många gånger om. Finns något kvar av mänskligheten efter ett fullt kärnvapenkrig?

”Svårt att spekulera i. Ryssland har 1 500 strategiska stridsspetsar, USA ungefär lika många. De skulle kunna skapa en oerhörd förödelse, speciellt om det riktas mot städer. Mänskligheten skulle nog överleva, frågan är under vilka omständigheter. Exempelvis har det spekulerats om risk för så kallad kärnvapenvinter, där bränder och rök från sprängningarna stoppar inflödet av värme och ljus.”.

Kärnvapeninsats riktad mot Sverige

En rapport som bygger på ett scenario där kärnvapen med en sprängkraft på 100 kiloton sprängts i Nynäshamn. Rapporten berätta vad som händer med människor och byggnader nära detonationen, men också hur det påverkar andra delar av Sverige.

Läs rapporten

Ryska kärnvapen

En rapport om upprustningen av det ryska försvaret, där en kartläggning av den ryska kärnvapenarsenalen ingår. I rapporten berättas bland annat om strategisk avskräckning i närområdet med hjälp av kärnvapen byggda för slagfältet.

Läs rapporten

Dela sidan