17 mars

Svåra frågor kring försvaret av ”Sverige”

Ett nytt svenskt totalförsvar som ska försvara Sverige är under uppbyggnad. Men vad är det som vi ska försvara? Och vad innebär det att säga att demokrati är ett ”nationellt intresse”? I antologin Demokratisk säkerhet vill en grupp FOI-forskare uppmuntra till en debatt som ger svar på de frågorna.

En lagbok.

Om man utgår från att ett fungerande samhälle med en fungerande rättsstat är själva kvittot på att demokratin fungerar, gäller det för motståndare att skapa ett ifrågasättande av rättsstaten. Foto: FOI.

Att försvaret av Sverige är så mycket mer än att försvara en fysisk landsgräns är en genomgående linje i FOI-antologin Demokratisk säkerhet. Det handlar inte minst om att värna den svenska demokratiska rättsstaten. Men att försvara principer och värderingar är något helt annat än att försvara en gräns, och måste till viss del göras av andra aktörer än de traditionella försvarsmyndigheterna.

– Många saker ankommer på oss alla, och på myndigheter som vi oftast inte ser som delar av säkerhetssektorn. Ett bra exempel är hedersrelaterat våld och förtryck som är demokratihotande eftersom det begränsar individers tillgång till ett antal grundlagsskyddade och lagstadgade fri- och rättigheter. Där kan det vara skolan, socialtjänsten och civilsamhället som är demokratins främsta förkämpar, säger Anders Strindberg, delförfattare och tillsammans med Erik Svensson redaktör för antologin.

Ett arbete i fredstid

Arbetet med antologin började med en inventering av forskningsprojekt inom FOI:s enhet för asymmetriska hot. Trots att det rörde sig om projekt inom olika områden - exempelvis våldsbejakande extremism, informationspåverkan eller organiserad brottslighet – framträdde gemensamma nämnare. Framförallt att de alla antingen förutsätter, eller orsakar slitningar, i samhällsväven. Bokens redaktörer ville undersöka detta i ett bredare sammanhang och reda ut försvaret av demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter i fredstid. I en kris kan det vara för sent.

– Vi förutsätter att medborgarna vill stå upp och försvara den demokratiska rättsstaten vid ett anfall mot Sverige. Men då måste vi redan i fred och kris upprätthålla och värna dessa värden, säger Anders Strindberg.

Tillit till samhälle, politiker och medmänniskor är enligt antologin en grundläggande förutsättning för en fungerande demokrati och kärnan i det som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har kallat ”samhällssolidaritet”.

– I denna rapport säger vi att samhällssolidaritet både är en förutsättning för och ett resultat av en fungerande demokratisk process. Tillit byggs på ett antal sociala och psykologiska processer. Det är viktigt med konsekventa och transparenta handlingar från myndigheter och politiker som visar på vad Sverige är och att detta är värt att försvara, säger Anders Strindberg.

Samhällssolidaritet under hot

Men samhällssolidariteten är under hot, inte bara från inhemska aktörer utan även från främmande makt. Om man utgår från att ett fungerande samhälle med en fungerande rättsstat är själva kvittot på att demokratin fungerar, gäller det för motståndare att skapa ett ifrågasättande av rättsstaten – exempelvis genom falska nyheter, desinformation, konspirationsteorier eller korruptionsanklagelser. På så sätt kan man försöka sänka tilliten till samhället och den svenska demokratin.

– Ett exempel är uppfattningar om korruption, som ibland tycks vara frikopplade från det faktum att Sverige är ett av världens minst korrupta länder. Korruption skadar, men det gör även anklagelser som får människor att tro att de lever i ett korrumperat samhälle. Det skadar tilliten och kan dessutom leda till att man själv beter sig korrupt, eftersom ’alla andra gör det, säger Anders Strindberg.

Ett öppet samhälle öppnar i sig självt för angrepp på tilltron till den demokratiska staten.

– Vi ser det genom grova lögner i media, som när ett ryskt tv-team betalar vandaler för att få bra bilder på brinnande bilar eller när polisen presenterar en karta över utsatta områden, som i vissa medier då påstås vara en karta över no-go-zones med sharialagar. Plötsligt kan man i sociala medier läsa att man inte längre kan åka till Farsta, och den som inte har varit där på länge eller bor i en annan del av landet kan tro på det. Men lika skadliga är små, falska nyheter – en våldtäkt här och en skjutning där, saker som inte har ägt rum – eftersom de kan få människor att med små steg fjärma sig från samhället, säger Anders Strindberg.

Målgrupper för antologin är alla de som deltar i demokratibygget, kanske i första hand politiker, myndigheter, civilsamhälle och forskare. Anders Strindberg trycker på att antologin Demokratisk säkerhets uppgift är att rita en karta över terrängen, inte att leverera lösningar.

– Lösningarna på dessa frågor kräver en robust debatt. Vårt mål är att stimulera till en diskussion kring vad demokratisk säkerhet är och reflektioner runt själva säkerhetsarbetet.

Antologin Demokratisk säkerhet innehåller en redaktionell inledning och avslutning och däremellan fem fristående kapitel:

Ida Lewenhaupt: Demokrati och demokratihot

En grundläggande begreppsutredning om förhållandet mellan demokrati och demokratihotande verksamheter.

Anders Strindberg: Demokratisk säkerhet: en utmaning i gränssnittszonen

En närmare presentation av begreppet demokratisk säkerhet, av de demokratiska skyddsvärdenas miljö – gränssnittszonen – samt en kort överblick över aktörer och företeelser som hotar demokratin.

Ida Selbing: Vikten av tillit

Diskuterar de för demokratin helt centrala begreppen tillit och tilltro, med fokus på hur dessa kan skapas och förverkas.

Filippa Jönsson: Korruption och organiserad brottslighet

En översikt över korruption och organiserad brottslighet och dessas samhälleliga effekter.

Hannah Pollack Sarnecki: Konspiratoriska narrativ som våldsideologi

Diskuterar konspiratoriska narrativ, deras ursprung, syfte, attraktions- och genomslagskraft, samt koppling till politiskt våld.

Dela sidan