Svar på vanliga frågor om kemiska vapen
I samband med Rysslands invasion av Ukraina har kemvapenfrågan aktualiserats. FOI:s experter svarar här på några av de vanligaste frågorna kring kemiska vapen.
Vad är kemiska vapen?
Vapen innehållande kemiska ämnen som dödar eller skadar genom förgiftning. Det ämne som används kan vara speciellt utvecklat för detta syfte, en industrikemikalie eller ett läkemedel. Det kan röra sig om en improviserad mer eller mindre primitiv anordning eller i form av till exempel artillerigranater eller en ballistisk missil. Kemiska vapen definieras som ett massförstörelsevapen och användning är ett brott mot internationell rätt.
Vad är kemvapenkonventionen (CWC)?
Det är ett multilateralt fördrag från 1997 som förbjuder utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen och kräver att de som har innehav destruerar dessa. 193 länder är anslutna till CWC, vilket innebär att endast Nordkorea, Sydsudan, Egypten och Israel står utanför.
Hur många länder har deklarerat att de har kemiska vapen?
Åtta länder deklarerade kemiska vapenlager när de gick med i CWC: Albanien, Indien, Irak, Libyen, Syrien, USA, Ryssland och Sydkorea. Alla utom USA har angett att de slutfört destruktionen av sina deklarerade lager. USA planerar att slutföra förstörelsen av sina sista kemiska vapen senast i september 2023. Ryssland avslutade destruktionen av sina deklarerade lager 2017. Syrien gick med i CWC 2013 och destruktionen slutfördes 2014. Det finns ett stort antal ouppklarade frågor om Syriens ursprungliga deklaration, vilka trots snart tio års utredning inte kommit nämnvärt närmare sin lösning.
Vilka länder har använt kemiska vapen?
Ryssland har i modern tid använt kemiska vapen i syfte att förgifta enskilda personer exempelvis Skripals 2018 och Navalnyj 2020.
Dessutom har den syriska regimen använt kemiska vapen under inbördeskriget mellan 2013 och 2018, vilket bevisar att de inte deklarerat hela sitt innehav och att de bryter mot konventionen.
Den nordkoreanska ledarens halvbror dödades med ett kemiskt vapen på en flygplats i Malaysia 2017. Den nordkoreanska regeringen misstänks ligga bakom. Nordkorea är inte ansluten till CWC.
Varför används kemiska vapen och hur farliga är de?
Kemiska vapen räknas till massförstörelsevapnen då de urskillningslöst kan döda människor över stora ytor. Historiskt har syftet i krig varit att förgifta, fördröja och förhindra. Den småskaliga användningen genom förgiftningar av enskilda som uppmärksammats de senaste fem åren har haft påverkan på diplomati och utrikespolitik. En annan påverkan är den fasansfulla vapenanvändningen som utförts av den syriska regimen i Syrien och av terrorgruppen Daesh, vilket skedde i Irak och Syrien mellan 2014 och 2018.
Har industrikemikalier använts som kemiska vapen?
Under inbördeskriget i Syrien har klorgas använts vid cirka 300 tillfällen. Denna användning fördöms på samma sätt som användningen av nervgaser. Det är svårare att bevisa att klorgas använts eftersom det dunstar väldigt snabbt och också används industriellt. Det ger därför fler möjligheter för en förövare att förneka att det hänt.
Hur kan man med säkerhet bestämma vilket kemiskt ämne som använts?
Användning av giftiga ämnen kan verifieras på flera sätt. Dels genom kemisk analys av miljöprover, som tas från mark, luft, vatten eller ytor som kan ha exponerats. Dels med hjälp av biomedicinska prover från människa såsom urin och/eller blodprover. Vid en analys ger varje kemiskt ämne upphov till ett specifikt mönster som ger information om ämnets unika kemiska sammansättning.
Vilken förmåga har FOI när det gäller analys av kemiska vapen?
Det ingår i FOI:s uppdrag att ha kapacitet att analysera prover som misstänks innehålla kemiska vapen. FOI:s laboratorium är ackrediterat av SWEDAC för analys av kemiska stridsmedel och använder sig av kvalitetssäkrade metoder. Det är ett av cirka 25 laboratorier i världen som är certifierade av OPCW (organisationen för förbud mot kemiska vapen) för analys av kemiska stridsmedel. Det är ett av få laboratorier som fått i uppdrag av FN och OPCW att analysera autentiska prover.
Har FOI bistått utredningar av misstänkt användning av kemiska vapen?
Under åren 2013 till 2021 har FOI, vid ett flertal tillfällen, fått i uppdrag att analysera prover. Två exempel är efter attacken med sarin i Ghouta, Syrien, år 2013 och förgiftningen av Navalnyj 2020.
Hur troligt är det att kemiska vapen skulle användas under konflikten i Ukraina?
Både Ryssland och Ukraina använder i sin retorik beskyllningar om att motståndaren förbereder attacker med kemiska vapen. Det finns misstankar att Ryssland fortsätter på sin linje att med olika medel anklaga motståndaren. Möjligen genom iscensatta attacker och påståenden om konfiskerat kemiskt material, något som poängteras i officiella uttalanden från väst. Det senare skulle följa ett agerande som också den syriska regimen utnyttjade i den syriska konflikten. Farhågorna mot att Ryssland skulle kunna agera på det här sättet lyfts fram och tas på största allvar av flera västerländska regeringar och Nato.
Tidigare användning av kemiska vapen i Syrien, och även mordförsöken på Skripals och Navalnyj har resulterat i kraftfulla åtgärder och protester inom ramen för CWC och FN:s säkerhetsråd, samt ett flertal sanktioner. Det är oklart om dessa åtgärder avskräcker Ryssland från att ta till kemiska vapen.