30 mars

Svar på vanliga frågor om radio­aktivt nedfall

FOI:s experter svarar här på några av de vanligaste frågorna kring radioaktivt nedfall från kärnkraftsolyckor och kärnvapenexplosioner.

Kvinna i labb.

FOI är ett av få laboratorier i Sverige som har förmågan att mäta majoriteten av de radionuklider som är aktuella i ett radioaktivt nedfall från en kärnvapenexplosion eller en kärnkraftsolycka. Foto: FOI.

Varför behöver vi vara uppmärksamma på vad som händer på kärnkraftverken i Ukraina?

I Ukraina finns 15 kärnkraftreaktorer i drift. Samtliga är av typen VVER, vilket är en typ av tryckvattenreaktor. När reaktorerna är igång alstras mycket värme som kyls med vatten som förångas och i sin tur driver turbiner som genererar elektricitet. Även när reaktorerna är avstängda alstrar bränslet mycket restvärme och behöver kylas. Kylningen är beroende av elektricitet för att fungera. Vid kortare strömbortfall kan kritiska funktioner som t.ex. kylning drivas av dieselaggregat och andra säkerhetssystem. Om kylningen upphör att fungera kommer till slut det vatten som omger härden att koka bort och bli till ånga. Till slut kan det bli så varmt att reaktorhärden smälter. Dessutom uppstår risk för explosioner. Detta kan leda till ett okontrollerat utsläpp av radioaktiva ämnen och var t.ex. vad som hände i Fukushima Daiichi.

Reaktorerna som är i bruk i Ukraina idag är inte av samma typ som den reaktor som orsakade olyckan i Tjernobyl. Dagens reaktorer har dessutom fler säkerhetssystem än vad som fanns förr.

Vidare information om förloppet vid en härdsmälta på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vidare information om tidigare kärnkraftsolyckor på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Påverkas vi i Sverige av en kärnvapenexplosion eller ett reaktorhaveri i östra Europa?

Ju längre bort en händelse har skett, desto mindre påverkan får vi i Sverige och beroende på typ av händelse blir utfallet olika. Generellt sett kan det sägas att om vinden ligger på från sydost kan det radioaktiva nedfallet föras in över Sverige. Om rådande väder bidrar till att ett radioaktivt nedfall når Sverige kan Sveriges marker och ytvattentäkter komma att bli kontaminerade av radioaktiva ämnen på liknande sätt som vid haveriet i Tjernobyl.

Vid en händelse i Ukraina och om nedfallet når Sverige är det framför allt mer långlivade nuklider, exempelvis radioaktivt strontium och cesium, som bidrar till kontaminationen. Det är viktigt mäta radioaktiviteten efter en händelse för att få en bra uppfattning hur stor kontaminationen blev.

Om ett radioaktivt nedfall når Sverige, vad händer med dricksvatten, livsmedel och jordbrukets produktion?

I händelse av att ett radioaktivt nedfall når Sverige kan detta få konsekvenser för dricksvatten- och livsmedelsproduktionen. I ett initialt skede hamnar nedfallet direkt på mark och vegetation till exempel betesgräs och grödor. Förr eller senare kommer nedfallet att transporteras ner i marken. Där kan de radioaktiva ämnena åter tas upp via rötter till vegetationen. På så sätt förs de radioaktiva ämnena vidare i näringskedjan och till den mat vi äter både på kort och lång sikt.

EU har fastställt gränsvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel. Dessa kommer att börja tillämpas först vid en radiologisk nödsituation. I Sverige gäller för närvarande nationella gränsvärden som fastställdes efter Tjernobylolyckan. Gränsvärden i livsmedel finns för att man inte ska utsättas för onödig risk gällande stråldos. Livsmedelsverket och Jordbruksverket är bevakningsansvariga myndigheter för dessa områden.

Vidare information om radioaktivt nedfall och livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vidare information om radioaktivt nedfall och jordbruk på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vilken förmåga har FOI när det gäller analys av radioaktivt nedfall?

FOI är ett av få laboratorier i Sverige som har förmågan att mäta majoriteten av de radionuklider som är aktuella i ett radioaktivt nedfall från en kärnvapenexplosion eller en kärnkraftsolycka och deltar årligen i kompetensprövningar för att upprätthålla kvaliteten på analysmetoderna. FOI ingår i Strålsäkerhetsmyndighetens expertstödsorganisation vid radiologiska och nukleära nödsituationer.

Det har förekommit i media att Ryssland påstår att Ukraina utvecklar smutsiga bomber. Vad är en smutsig bomb?

En smutsig bomb är en konstruktion som består av en sprängladdning och någon form av radioaktiv strålkälla. Syftet är att det radioaktiva materialet ska spridas då sprängladdningen sprängs. Smutsiga bomber ska inte förväxlas med kärnvapen, då konsekvenserna av en smutsig bomb är minimala i jämförelse med en kärnvapenexplosion. Det finns inga kända fall där smutsiga bomber har använts.

Mer information om bland annat strålning på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Dela sidan