6 april

Obemannade fordon på väg att bli verklighet

Hur fort ska fordonet köra, vilken väg ska det ta och hur skyddas patienten på bästa sätt? Det är några frågor som forskare vid FOI ställer sig i en ny förstudie om obemannade farkoster skulle kunna användas för evakuering av skadade vid en kris eller ett krig.

Drönare

I EU-projektet Nightingale är FOI-forskares uppgift att ta fram en prototyp till drönare som kan göra en lägesbedömning på plats. Det är inte den drönaren som är på bilden. Foto: FOI.

FOI har gjort en uppföljning i form av en förstudie av förra årets rapport AI och framtidens försvarsmedicin. Fokus ligger på möjligheter och utmaningar med evakuering av skadade med hjälp av autonoma farkoster.

Forskarna ser flera situationer där autonoma farkoster kan användas, bland annat livräddning på skadeplats, transport mellan skadeplats och olika uppsamlingsplatser samt vid en CBRN-händelse. Det vill säga händelser där det finns en fara för spridning av ett ämne med kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära egenskaper.

–Nästa steg att börja med praktiska försök under olika förhållanden, miljöer och väderlekar, till exempel i skogen och i urbana miljöer, säger Marianela García Lozano, förste forskare på FOI och en av författarna till Evakuering av skadade med obemannade fordon – förstudie.

Forskarna har främst tittat på situationer med så kallad ”autonom Casevac” (Causality Evacuation), det vill säga att evakuera skadade personer. Medevac (Medical Evacuation) är en mer teknisk avancerad transport som inkluderar medicinskt omhändertagande.

–I första steget gäller det att få till säkra parametrar för körningen, där farkosten uppvisar ett intelligent beteende med tanke på den skadades tillstånd, till exempel med val av färdväg och anpassning av hastigheter för minimering av skakningar. Det handlar också om att ta in omgivning och yttre händelser, till exempel om ett träd ligger över vägen eller om transporten hamnar under beskjutning säger Marianela García Lozano.

De grundläggande frågorna handlar om hur autonoma farkosterna ska vara och vilka typer av beslut de förväntas kunna fatta.

–Autonomt beslutsstöd kommer att bli en stor fråga och här behövs tydliga riktlinjer. Vem har ansvaret för hur farkosten beter sig? Ju mer autonomt desto större ansvar faller på producenten och på kravställarna. Det är möjligt att det kommer att behövas lagändringar. En annan fråga är under vilka förhållanden ett autonomt system ska tillåtas administrera medicin under transport, säger Marianela García Lozano.

Utmaningar kvar att lösa

Trots att det återstår flera frågor att lösa är slutsatsen i förstudien att det inte finns några allvarliga tekniska, etiska eller juridiska hinder för att använda autonoma farkoster. Förutsatt att det görs en relativ riskanalys, vilket innebär att fördelarna med transporten ska överväga riskerna för den skadade.

Men vilka är de metodmässiga och organisatoriska utmaningar som nämns i studien och som ”behöver adresseras”?

–Det handlar bland annat om acceptansen hos människor för att arbeta med – eller bli omhändertagen av – en ”robot”. Det behövs en metod för att hantera interaktionen och relationen mellan människa och system, säger Marianela García Lozano och tillägger att de autonoma farkosterna också måste finna sin plats i organisationen.

–Man behöver fundera över vilken typ av operationer de kan vara med på och hur dessa ska genomföras. De kanske inte kan följa med på alla uppdrag och kräver vissa typer av terränger. I vissa fall klarar de till exempel av att hoppa men är samtidigt så outvecklade att de kan snubbla på trottoarkanter.

Svårigheterna till trots menar Marianela García Lozano att obemannade farkoster på allvar är på väg att införas på grund av de fördelar som finns.

–I den ideala världen har du obegränsade resurser, men i verkligheten är det brist både på människor och på transporter. Om vi vill kunna öka överlevnadsgraden vid en kris eller krig måste vi snabbt kunna evakuera människor till en säkrare plats där de kan få kvalificerad vård.

EU-projekt ska förbättra samarbetet

FOI deltar också i EU-projektet Nightingale som handlar om att ta hjälp av obemannade farkoster vid kris och katastrofer i civilsamhället. Projektet syftar också till att förbättra samarbetet och samordningen mellan räddningstjänst och sjukvård i olika EU-länder vid situationer med många skadade.

– Vår uppgift är att ta fram en prototyp till drönare som kan göra en lägesbedömning på plats. Det finns många situationer där vi kan behöva lita till autonoma farkoster i framtiden, säger Marianela García Lozano.

Se en film som beskriver möjligheter och utmaningar med obemannade fordon

Dela sidan