16 maj

Hotet från spioner ökar i Europa

En rad uppmärksammade fall som nyligen har lett till arresteringar och fällande domar visar att hotet från spioner tycks ha ökat i Europa under det senaste decenniet.

Ordet espionage i en ordbok.

I rapporten har forskarna använt öppna källor, främst tidningsartiklar, för att slippa diskussionen om det verkligen handlar om spionage eller inte. Bild: Casimiro PT/Shutterstock.

–I tider av geopolitisk spänning ökar aktiviteten hos olika länders underrättelseorganisationer, säger Michael Jonsson, forskningsledare på FOI.

Tillsammans med analytikern Jakob Gustafsson har Michael Jonsson gjort studien Espionage by Europeans 2010–2021, där de analyserar öppet kända fall av infiltrations- eller insiderspionage. Totalt handlar det om 62 individer, varav 42 har fällts för spionage under den här tiden. Något som Michael Jonsson själv beskriver som ”toppen av ett isberg”.

–Vi har valt att använda oss av öppna källor, främst tidningsartiklar, för att slippa diskussionen om det verkligen handlar om spionage eller inte. Det är ett komplext ämne. Det finns väldigt lite data och behövs mer grundforskning. Detta är ett snävt urval men det ger ändå en relevant bild av läget.

Ryssland ligger bakom den stora majoriteten av alla spionfall

Från den aktuella tidsperioden finns spektakulära exempel på operationer som tros ha genomförts av ryska underrättelsetjänster, som giftattacken i Salisbury, mordförsöket på en bulgarisk vapenhandlare och sprängningen av vapenförråd i Tjeckien. Den nya studien visar även att Ryssland ligger bakom den stora majoriteten av alla spionfall i Europa.

–Det är svårt att beskriva en typisk spion, men i vår studie är det helt klart en man med baltisk bakgrund. Det stämmer också att Ryssland är den absolut dominerande mottagaren av spionage i Europa. Sedan finns det olika typer av spioner, vilket vi i vår studie beskriver som olika kluster som ägnar sig åt spionage, säger Michael Jonsson.

Ett sådant kluster är män med en bakgrund inom militären eller underrättelsetjänsten. En annan grupp består av konsulter, forskare eller tjänstemän på en myndighet. Forskarna hittade också en grupp av småkriminella smugglare i Estland, som användes som spioner. Potentiella spioner kan också rekryteras bland de som är ”Rysslandsvänner” av ideologiska skäl.

–De mest värdefulla spionerna är sannolikt de som har tillgång till hemligstämplat material om stridskrafter, vapen och försvarsförmågan. Men du kan även vara intressant som spion om du har information om ny forskning, innovationer och ny teknik, säger Michael Jonsson.

Spionlivet är ganska oglamoröst

Vad är det då som gör att vissa tar steget och blir en spion? Studien har hittat vissa gemensamma nämnare; som en känsla av att känna sig förfördelad, hemma eller på jobbet, och att brottas med ekonomiska svårigheter.

–Det är personer som kan vara lite bittra över karriären, till exempel om de inte har befordrats som de har räknat med. Det finns vissa narcissistiska drag och rollen som spion får dem att känna sig viktiga och behövda. Vi såg även att flera hade problem med skulder, säger Michael Jonsson.

Rekryteringen av en ny spion börjar ofta försiktigt genom att underrättelseofficeren ber om oskyldig information som redan finns i öppna källor. Efterhand ökar kraven på information och då kan det ofta vara svårt att dra sig ur. Studien visar på några fall av utpressning och hot mot närstående när någon försöker dra sig ur.

–Till en början betalar man även för mindre värdefull information, så att spionen vänjer sig vid tillvägagångssättet. Underrättelseofficeren som hanterar spionen är också mycket vänskaplig för att skapa ett förtroende. Den som sedan ändå vill dra sig ur kan bli utpressad, till exempel har vi ett fall med estnisk spion med militär bakgrund som hade småbarn, där hans familj hotades, säger Michael Jonsson.

Det är en ganska oglamorös bild av spionlivet som beskrivs i studien och några enorma summor pengar handlar det heller inte om. En studie från USA visar att inte ens de mest välbetalda spionerna tjänade mer än en miljon dollar totalt.

–Givet det enorma risktagandet det innebär och de relativt begränsade ersättningarna i förhållande till insatserna är det ingen vidare bra affär att vara en källa. Det handlar snarare om en cynisk exploatering av sårbara individer. Vår studie handlar också om misslyckade spioner eftersom de alla har åkt fast.

På frågan om det inte finns någon sanning i alla spionfilmer och böcker med fala kvinnor, alkohol och lyxhotell svarar Michael Jonsson att de trots allt innehåller ett korn av sanning.

–För en viss grupp av spioner, främst de högst värderade källorna, sker överlämnandet av information ofta i tredje land. Då förekommer det alkohol, restaurangbesök och hotellvistelser. I fallet med svensken som spionerade på Volvo och Scania arresterades han till exempel på krogen med en stor summa kontanter på sig, säger han.

Krig föder fler spioner

Studien konstaterar att flest aktiva spioner finns i Norra Europa och i Baltikum. Sverige har i sammanhanget ett utsatt geografiskt läge. På frågan om hur många spioner det kan finnas i Sverige svarar Michael Jonsson att förutom spionen på Scania och Volvo är ytterligare två personer anhållna i väntan på rättegång i ett separat fall.

–Det går inte att säga, men Säpo räknar med att en tredjedel av personalen vid ryska ambassader brukar vara underrättelseofficerare. Det skulle innebära 10–15 personer på ryska ambassaden i Stockholm.

Michael Jonsson tror att fall av spioneri kommer fortsätta att öka, inte minst mot bakgrund av Rysslands krig i Ukraina. Historien visar att krig alltid föder fler spioner. Till exempel var Stockholm i neutrala Sverige en tummelplats för spioner under andra världskriget. I dag är troligen Bryssel med alla sina internationella institutioner en liknande plats.

–Det här är ett hot som vi måste ta på allvar! Och i takt med att det världspolitiska läget försämras kommer spionaget bara att öka. Bara sedan vi avslutade rapporten har det tillkommit ett flertal nya fall som sannolikt kommer att gå till rättegång, säger Michael Jonsson.

  • Baseras på fall som resulterat i fällande domar under 2010–2021 med fokus på europeiska medborgare som förövare.
  • Nästan uteslutande män, 95 procent, är spioner både i Europa och USA.
  • Medianålder är 30–39 år och 41 procent var över 40 år när de började spionera.
  • Tre fjärdedelar av de dömda spionerna var inte uniformerade militärer (7) eller underrättelsepersonal (4). Det är liknande siffror som i USA.
  • Till skillnad från i USA är Ryssland – inte Kina – den överlägset främsta mottagaren för spionage i Europa (37 fall).

Dela sidan