8 september

FOI:s forskning stödjer val­administrationen

Inför valet har forskare från FOI studerat valpåverkan i två rapporter. De senaste årens hot mot demokratiska processer runt om i världen har gjort frågan extra aktuell.

– Vi behöver öka vår kunskap och medvetenhet om potentiella hot mot allmänna val, säger Jessica Appelgren, enhetschef på avdelningen Försvarsanalys.

En människa skriver på en tom valsedel.

Det svenska röstningssystemet beskrivs som robust, även om det är sårbart på grund av digitaliseringen av samhällsviktig infrastruktur. Foto: Fialotta Bratt/Valmyndigheten.

Rapporten Incidenter under genomförandet av allmänna val i Sverige - Valen 2018 och 2019 beskriver och analyserar incidenter från valen. Den utgör ett underlag för utveckling av en eventuell framtida nationell incidentrapportering.

Det rapporteras bland annat om en ledamot som erbjudit ekonomisk ersättning i utbyte mot personkryss, samt om ett partiombud som befunnit sig i en vallokal och hjälpt människor att rösta.

Det förekom även cyberattacker. En överbelastningsattack under valnatten den 9 september 2018 gjorde att det inte gick att följa resultatet på Valmyndighetens webbplats.

– Digitaliseringen av samhället och teknikutvecklingen har gjort att vi har blivit mer sårbara. Säpo har varnat för att vi inte hunnit med att bygga upp skyddet i samma takt som hotet utvecklats, säger Jessica Appelgren.

FOI ger stöd till valadministrationen

Inför valet har forskare från FOI gett stöd till valadministrationen.

Rapporten Hot mot svenska allmänna val - Exempel och scenarier för valadministrationen, är tänkt att fungera som underlag för valhandläggare och säkerhetshandläggare vid kommuner och statliga myndigheter. De kan genom rapporten lära sig att identifiera olika sorters försök till påverkan. Ett scenario beskriver hur falsk information om valresultatet sprids på sociala medier. Ett annat scenario beskriver ett inbrott i en vallokal natten mot valdagen.

– Vi behöver öka vår kunskap och medvetenhet om potentiella hot mot allmänna val. Rapporterna kan utgöra ett av flera instrument för att valadministrationen ska kunna öka sin förmåga att identifiera och motverka eventuella hot, säger Jessica Appelgren.

Det finns flera olika typer av hot som de som jobbar med valet måste vara uppmärksamma på.

– Vi har identifierat fem generella kategorier av angrepp. Ett är angrepp mot personer, ett annat är angrepp mot själva vallokalerna, det tredje mot själva valresultatet. Sedan finns cyberangrepp, och informationspåverkan och desinformation, säger Jessica Appelgren.

Det svenska röstningssystemet är robust

Scenarierna sträcker från före valdagen, under den tid vallokalerna är öppna, och till processerna som sker efter valet.

FOI följer den här valrörelsen nära och har flera olika projekt kopplade till valpåverkan. Jessica Appelgren beskriver dock det svenska röstningssystemet som robust, även om vi – precis som resten av världen – är sårbara på grund av digitaliseringen av samhällsviktig infrastruktur.

– Det svenska valsystemet är decentraliserat och huvudsakligen manuellt, både i rösthantering och rösträkning, vilket gör att det kan anses vara ganska robust, säger hon.

Förtroende för den demokratiska processen riskerar att urholkas

Valet i USA 2016 där Donald Trump valdes till president har gjort frågan om påverkanskampanjer mer aktuell än någonsin. Trumps mandatperiod kulminerade i attacken på kongressen efter att han vägrat erkänna valresultatet 2020. Läget i USA är ett exempel på hur förtroendet för den demokratiska processen kan urholkas.

– Det är allvarligt om allmänhetens förtroende för valprocessen och resultatet skadas. Felaktig information och ryktesspridning förekommer i både sociala och traditionella medier, säger Jessica Appelgren.

Dela sidan