11 oktober

Berättande kan stärka samverkan i kris

Coronapandemin ställde samhällets förmåga till krishantering på sin spets. Stat, regioner och kommuner tvingades jobba tillsammans på nya sätt. FOI-forskaren Jonas Herkevall har undersökt vilken roll berättelser kan spela för fungerande samverkan.

Två kvinnor samtalar.

Berättelser kan vara ett sätt att stärka krishanteringsförmågor kontinuerligt som komplement till övning och planering. Bild från Shutterstock.

– Samma begrepp kan betyda helt olika saker i olika organisationer. Vi funderade på hur det går att överbrygga de här språkliga utmaningarna så att aktörer inte pratar över huvudet på varandra, säger Jonas Herkevall, forskningsingenjör på FOI:s avdelning Ledningssystem i Linköping och författare till rapporten Stärkt samverkan genom storytelling: Ett koncept för aktörsgemensamma berättelser.

Jonas Herkevall har undersökt hur lärdomar om samverkan mellan organisationer vid kriser kan spridas på ett effektivt sätt. Studien ingick i projektet KOMET, som FOI genomfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Olika syn på problem

Utöver begreppsförvirring är det vanligt att organisationer ser gemensamma problem på olika sätt i en kris. De kan ha skilda uppfattningar om vad problemet är och hur det ska hanteras.

I studien intervjuade Jonas Herkevall yrkesverksamma från ett svenskt län som var involverade i hanteringen av coronapandemin, bland annat stabsrepresentanter från regionens särskilda sjukvårdsledning och medicinskt ansvariga sjuksköterskor från kommuner i länet.

Deltagarna beskrev bland annat hur det var i pandemins inledning, när alla hade svårt att få tag på munskydd och visir. Den skyddsutrustning som fanns prioriterades i början mot sjukhusen, vilket gjorde att äldreomsorgen riskerade att bli utan.

– Men när sjukhuspersonalen märkte att majoriteten av alla som behövde vård för covid-19 var brukare från äldreomsorgen så fick de syn på hur problemen hängde samman. De insåg att om de kunde förse personalen i äldreomsorgen med skyddsutrustning så kunde de skydda de äldre bättre, och på så sätt bromsa inflödet av patienter till akutmottagningarna, säger Jonas Herkevall.

Perspektiv kan synkas med berättelser

Händelseförloppet ovan är ett exempel på en berättelse som kan användas för att sprida kunskap om samverkan i kriser, men det visar också hur krishanteringsarbetet kan stärkas genom att utveckla kommunikationen mellan aktörer, enligt Jonas Herkevall.

– När aktörerna lyckades synka sina perspektiv så kunde de hjälpas åt. Det måste börja i att aktörerna beskriver sina situationer, upplevda problem, förslag på lösningar och förväntade effekter. Sedan gäller det att hitta sätt att se hur problemen hänger ihop och hur aktörerna kan avlasta varandra.

Under studiens gång utvecklade Jonas Herkevall en idé om att också använda berättelseformatet för att underlätta kommunikationen mellan organisationer vid pågående samverkan.

Anpassningsförmåga viktig faktor

Jonas Herkevall utgår från att anpassningsförmåga är en kärnkompetens i krishantering.

– Förmågan att tillsammans med andra anpassa sig till krisen är det viktiga, eftersom vi aldrig kan förutspå hur en kris kommer te sig. Problemet är att det tar tid att anpassa sig till varandra. Kan man lägga grunden för samverkan i det vardagliga arbetet finns det mycket tid att vinna när krisen kommer.

Finns det samverkansproblem till vardags kommer de bli akuta i en kris, betonar Jonas Herkevall.

– En tydlig lärdom av studien är hur viktigt det är att identifiera och lösa samverkansproblem som finns mellan kriser. Berättelser kan vara ett sätt att stärka krishanteringsförmågor kontinuerligt som komplement till övning och planering.

Dela sidan