Lyckad samverkan vid utredning om sabotage mot Nord Stream

Det misstänkta sabotaget mot Nord Stream tvingade svenska och utländska myndigheter att samverka på internationellt vatten. FOI har i en studie försökt att identifiera hur svenska myndigheter bäst kan ta tillvara den erfarenheten. I studien pekas också på frågetecken som bör rätas ut kring rätten att agera i svensk ekonomisk zon.

Natten mot den 26 september 2022 upptäcktes fyra läckor på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 när stora mängder metangas läckte ut. Läckorna fanns på internationellt vatten, två av dem inom svensk ekonomisk zon. Sex svenska myndigheter blev därför snabbt inblandade i arbetet med att utreda vad som hänt och undersöka om gasledningarna utsatts för sabotage: Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och Försvarsmakten. Det förekom även internationellt samarbete, exempelvis med danska myndigheter.

Särskilda omständigheter

En grupp FOI-forskare presenterar nu i ett memo en tidig analys av myndigheternas samverkan och har identifierat områden som bör undersökas vidare.

– I stort kan man säga att inblandade svenska myndigheter uttryckt att de är nöjda med hur samverkan fungerat. Händelsen är dock omgiven av sekretess vilket till viss del hindrat oss från att mer detaljerat studera vad som fungerat bra eller mindre bra, säger Filip Brolin, huvudförfattare till memot där även Pontus Winther, Ann Ödlund och Lovisa Mickelsson medverkat.

Faktainhämtning gjordes i första hand via studier av öppna källor, uttalanden i medier och pressmeddelanden. I några fall stöddes uppgifterna av faktakontroll hos inblandade myndigheter.

– Det är inget konstigt med att myndigheter måste samarbeta. Men det fanns särskilda omständigheter i detta fall som komplicerade arbetet. Framförallt att det inte skedde på svenskt territorium utan i svensk ekonomisk zon. Dessutom har det skett i ett säkerhetspolitiskt pressat läge, säger Pontus Winther som arbetat med memots juridiska delar.

Även samarbetet med utländska myndigheter har, enligt memot, fungerat väl.

– Inblandade parter har varit nöjda med den samverkan och den informationsdelning som förekommit, även om det finns en önskan bland aktörer om fördjupad samverkan runt Östersjön, säger Filip Brolin.

Frågetecken som bör rätas ut

Memot tar också upp ett antal frågetecken som bör rätas ut.

– Bland annat vilka befogenheter myndigheterna har att agera utanför svenskt territorium samt hur samverkan mellan svenska myndigheter och våra grannländer kan fungera. En annan fråga är vilka rättigheter utländska myndigheter har i svensk ekonomisk zon, det gäller både länder som Sverige vill samarbeta med och länder som vi inte vill samarbeta med, säger Pontus Winther.

FOI vill nu bjuda in till vidare analys.

- Vi hoppas att få fördjupa analysen av händelsen och tillsammans med andra myndigheter fånga upp lärdomar och erfarenheter som kan bidra till att förberedda Sverige inför framtiden, säger Filip Brolin.