Så påverkas försvarsvilja och hemberedskap i dramatisk tid
Har en pandemi och ett krig i vårt närområde påverkat försvarsviljan och hemberedskapen? Jodå, men mycket mindre än vad FOI:s forskare trodde.
Drygt 1 800 personer har svarat på en enkät kring hemberedskap och försvarsvilja, genomförd i samarbete mellan SCB och FOI. Svaren redovisas i rapporten Den svenska allmänhetens hemberedskap och försvarsvilja, skriven av FOI-forskarna Herman Andersson och Christoffer Wedebrand.
Undersökningen kan i viss mån ses som en fortsättning på en liknade enkätundersökning genomförd år 2018. Mellan undersökningarna har en dramatisk tid med pandemi och krig i vårt närområde utspelat sig. Men trots stora omvärldsförändringar har hemberedskapen inte förändrats sig särskilt mycket mellan undersökningarna.
– Andelen hushåll som säger sig vidtagit särskilda åtgärder för att förbereda sig för kris och krig har visserligen fördubblats, från 22 procent till 45 procent, mellan 2018 och 2022. Däremot ser vi inte någon motsvarande förändring i hur länge hushållen bedömer att de skulle klara sig om exempelvis vattnet i kranen slutar att rinna eller om det inte går att köpa mat i butiker, säger Herman Andersson.
En majoritet av hushållen svarade i enkäten att det dricksvatten som de har hemma skulle räcka tre dagrar eller kortare. Tillgången på mat är bättre, drygt tre fjärdedelar svarade att maten som de har hemma skulle räcka i minst fyra dagar.
Vad är god hemberedskap?
En svårighet med att skatta hemberedskapen är att det saknas en heltäckande beskrivning av vad god hemberedskap är.
– Försvarsberedningen har satt som mål att man ska klara sig i sju dagar, historiskt har den pratat om tre. Men om målet är att människor ska klara sig utan vatten i sju dagar, är det ett svårt mål som kommuner och myndigheter måste förhålla sig till.
Alla frågetecken gör att Herman Andersson inte vill uttala sig kring om vi har en god hemberedskap eller ej.
– Vi har fokuserat på att beskriva hur hemberedskapen ser ut, inte på att värdera om den är bra eller dålig. Men i det vidare arbetet för myndigheter och kommuner skulle tydligare mål och planeringsförutsättningar underlätta, säger Herman Andersson.
God försvarsvilja
Däremot ger FOI:s enkätundersökning ett tydligare svar på försvarsviljan, som precis som år 2018 är att betrakta som ”god”. I 2022 års undersökning säger sig:
- 48 procent vilja delta i en stridande roll med risk för eget liv
- 76 procent vilja delta i en icke stridande roll med risk för eget liv
- 84 procent vilja delta i en icke stridande roll om det sker utan risk för eget liv
Den allmänna försvarsviljan, som innebär att man anser att Sverige ska försvara sig med vapen vid ett angrepp, har ökat lite och ligger nu på 90 procent. I undersökningen från 2018 låg den på omkring 80 procent. Den personliga och understödjande försvarsviljan ligger fast, dock på en hög nivå. (Se även faktaruta).
Herman Andersson ser två viktiga effekter av den höga försvarsviljan. Den ena är att Försvarsmaktens behov av personal kan tillgodoses med marginal. Den andra är psykologisk.
– Vi har haft intrycket av att många tror att försvarsviljan är lägre än vad den är. Det ökar risken för att människor inte vill ställa upp i försvaret, eftersom de tror att andra inte kommer att göra det, säger han.
Villiga att försvara grannländer
För att stärka tron på att försvarsviljan existerar även i ett skarpt läge tar FOI stöd från en jämförelse av försvarsviljan i Ukraina före och efter Rysslands fullskaliga invasion.
– Den visar att försvarsviljan ökat efter den ryska invasionen, att den finns kvar även om det blir allvar, säger Herman Andersson.
En nyhet i 2022 år undersökning är att försvarsviljan om ett nordiskt grannland bli angripet har undersökts.
– Runt 30 procent uppgav sig vara ganska eller mycket villiga att gå in i en stridande roll om våra nordiska grannländer anfalls. Att så många säger sig vara villiga att delta i ett nordiskt grannlands väpnade motstånd måste betraktas som en hög siffra, säger Herman Andersson.