Väderfenomenet som kan ha sänkt robotkryssaren Moskva

Kan ett väderfenomen känt som ledskikt ha varit den avgörande faktorn när Ukrainska militären sänkte den ryska robotkryssaren Moskva, i april 2022? I senaste avsnittet av Rapporterat berättar forskare från FOI mer om fenomenet som gör att ett radarsystem kan se mer än dubbelt så långt som vanligt, och hur de vet att just detta inträffade på eftermiddagen den 13 april.

Den 13 april 2022 sänktes den ryska robotkryssaren Moskva av ukrainska missiler i Svarta havet. Sedan dess har det spekulerats mycket kring hur det var möjligt för ukrainsk militär att lokalisera och träffa krigsskeppet som ska ha legat långt utanför den så kallade radarhorisonten. Hur är det möjligt att en radar som i vanliga fall ser runt 50 kilometer lokaliserat Moskva runt 130 kilometer bort?

Med hjälp av en stor mängd väderdata har nu forskare från FOI och SMHI hittat bevis för att ett väderfenomen som kallas ledskikt kan ha varit den avgörande faktorn. Resultatet publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften The Bulletin of the American Meteorological Society Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

– Att ledskikt i atmosfären kan göra att elektromagnetisk strålning kan nå väldigt långt är känt sedan tidigare. Det är samma fenomen som gör att mobiler ibland kan fungera på avlägsna platser där man oftast inte kan få en signal, säger Niklas Wellander, forskningsledare på FOI.

I december 2022 publiceras en artikel i Ukrainska Pravda som först fångade forskarnas intresse. Där berättar Ukrainsk militär att de själva förvånats över att de kunde se Moskva med det radarsystem som användes. I artikeln spekuleras det att vädret kan ha haft en effekt och det anges också en tid för när det ska ha skett.

– Just förklaringen att det var väderberoende och att vi fick en tidpunkt kl 16 på eftermiddagen gjorde oss nyfikna på om vi kunde använda de metoder vi har tagit fram för att se om så kallat ledskikt i atmosfären hade uppstått just den dagen och tiden, säger Lars Norin, forskare enheten telekrig mot radarsystem. Det skulle i så fall ge stöd åt den Ukrainska militärens förklaring till vad som hände.

FOI:s forskare fick hjälp av Abhay Devasthale, forskningsledare på SMHI, med att ta fram och analysera väderdata för området runt Svarta havet under dagen den 13 april, från tidig morgon till sent på kvällen.

– Satellit- och återanalysdata ger oss nuförtiden detaljerad kunskap om atmosfärens innehåll med hög kvalitet. Vid det här tillfället kunde vi se att det fanns rätt förhållanden mellan temperatur, lufttryck, luftfuktighet och moln för att radarsignalen skulle kunna ha längre räckvidd än den vanligtvis har.

I poddavsnittet ”Väderfenomenet som kan ha sänkt robotkryssaren Moskva” berättar Lars Norin och Niklas Wellander mer om hur anomala vågutbredningsförhållanden som superrefraktion och ledskikt, kan ha varit den avgörande faktorn när Ukrainska militären sänkte robotkryssaren Moskva.