20 februari

Den sammanflätade försvars­industrin

Försvarsindustrin är troligen Europas hetaste affärsområde i dag. Forskare på FOI har kartlagt branschen. De har tittat på samarbeten och andra kopplingar mellan företagen.

Diagrammet visar att de fem största företagen har flest samarbeten.

Figuren visar nätverket för företagens samarbeten inom projekt med EDF-finansiering 2022. Figur från FOI.

Efter många år av låg efterfrågan utsätts försvarsindustrin nu av vad FOI:s forskare kallar en ”efterfrågechock”. Plötsligt vill alla köpa vapen, helst i dag. Att efterfrågan ökat har flera orsaker, enligt Ann Lundberg, förste forskare vid FOI som tillsammans med Michał Budryk och Jens Lusua skrivit rapporten En sammanflätad industri.

– I första hand kriget i Ukraina. Men även erfarenheterna från pandemin poängterar vikten av nationell och europeisk kapacitet. Dessutom är omvärldsläget över lag inte det bästa, säger hon.

När forskarna kartlägger den europeiska försvarsindustrin framkommer en brokig skara. Det är ett fåtal stora företag och många mindre. Några företag har en bred repertoar av produkter medan andra är smala. Några arbetar enbart med försvarsmateriel, andra har det som sidoverksamhet.

Sammanflätat ägande och samarbeten

Den europeiska försvarsindustrin må vara brokig, men forskarna hittade två genomgående drag inom branschen. Nämligen att:

  • Samarbetena i branschen domineras av fem stora företag: BAE Systems (Storbritannien), Airbus (transnationellt,) Thales (Frankrike), Safran (Frankrike) och Leonardo (Italien). Ser man till omsättning utgör dessa fem cirka 50 procent av den europeiska försvarsindustrin.
  • Samarbetena och ägandet är minst sagt sammanflätat, vilket även rapportens titel understryker. Det styrks i hög grad av den nätverksanalys (se faktaruta) FOI-forskarna gjort för att tydligare se hur företag hänger ihop.

– Alla företag har någon form av koppling till ett annat företag i studien, exempelvis i gemensamma produktsamarbeten. Vissa företag korsäger varandra eller har gemensamt ägande och ibland har de startats som en del av ett annat företag i branschen, säger Ann Lundberg.

Förhållandena den svenska försvarsindustrin är en del i detta. Den domineras av en grupp större företag, där alla de stora utom Saab är utlandsägda – som BAE Systems Bofors och BAE Systems Hägglunds som båda ägs av brittiska BAE, Nammo har norska staten och finska Patria som ägare och Eurenco har franska ägare.

Flyget centralt i nätverket

Bland flera stora företag inom försvarsindustrin har flyget en central roll och alla de fem centrala försvarsföretagen i nätverket har flyget som en huvudsaklig eller viktig verksamhet. Just nu pågår två internationella samarbeten inom den nya generationens stridsflyg, det brittiskt-italienskt-japanska GCAP och det fransk-tysk-spanska SCAF.

– Flygområdet är helt enkelt en avancerad verksamhet, som kräver stora resurser och samarbete för att klara av utvecklingen, säger Ann Lundberg.

Trots samägande och flygsamarbeten hittar FOI-forskarna förvånansvärt få produktsamarbeten mellan företagen och rörligheten på marknaden är förhållandevis liten.

– Det är svårt för nya företag eller produkter att ta sig in på försvarsmarknaden eftersom det måste finnas en stat eller en försvarsmakt som vill satsa. Det gör de sällan på en oprövad leverantör, säger Ann Lundberg.

Andra former för samarbeten sker via EU:s ramprogram Horizon 2020 och EDF (European Defence Fund). EDF bidrar med 10-15 procent av branschens forsknings- och utvecklingspengar. EDF:s övergripande mål är att främja konkurrenskraft, effektivitet och innovationskraft hos den europeiska försvarsindustrin genom att skapa förutsättningar för ökat samarbete. På sikt kan det leda till en minskad fragmentering och färre materielsystem.

– Ramprogrammet och EDF är en källa till finansiering av forskning och utveckling. Vi kan se att försvarsföretagen samarbetar genom programmen. Inom EDF uppstår det även samarbeten inom andra segment än vad företagens produktsamarbeten täcker, säger Ann Lundberg.

Ytterligare forskning

Ann Lundberg vill utifrån denna studie inte dra för stora slutsatser om framtiden för europeisk försvarsindustri. Mer kunskap krävs, och i rapporten finns ett antal förslag för framtida forskning.

– Eftersom vi i denna studie bara tittat på de stora företagen kan vi ha missat samarbeten mellan mindre företag. Vi har inte heller studerat samarbeten mellan europeiska och amerikanska företag och vi kan troligen komma djupare genom att studera patentdata. Men med dessa bredare studier som grund kan vi nu börja titta på smalare frågor som innovation, kapacitet och prisutveckling, säger hon.

BAE Systems

BAE Systems är Europas största försvarsföretag med en stor bredd, där profilprojekt som exempelvis stridsplanet F-35 liksom hangarfartyg i Queen Elisabeth-klassen ingår. Äger BAE Systems Hägglunds och BAE Systems Bofors. Omsätter närmare 27 miljarder USD, varav 97 procent inom försvarsområdet. Har 93 000 anställda.

Leonardo

Italienskt företag med anor från 1800-talet. Utvecklar och tillverkar flygplan, helikoptrar, satelliter raketer, komponenter för rymdfart, pansarfordon, torpeder, höghastighetståg samt tunnel- och spårvägsbanor. Omsatte år 2022 närmare 16 miljarder USD, varav 80 procent rör försvarsverksamhet. Har 51 400 anställda.

Airbus

Transnationell flygplanstillverkare. Den militära delen, Airbus Defence and Space, sysselsätter runt 40 000 personer. Stridsflygplanet Eurofighter Typhoon och transportplanet A400M är företagets mest kända plan inom försvarsområdet. Hela Airbus sysselsätter runt 134 000 personer och omsätter runt 63 miljarder dollar.

Thales

Franskt försvarsföretag specialiserat på informationssystem för flyg och försvar. Har drygt 77 000 anställda och omsatte år 2019 drygt 19 miljarder USD, varav drygt hälften kommer från försvarsområdet. Ligger bakom de flygledningssystem som styr luftrummet och flygplatserna i Sverige.

Safran

Fransk tillverkare av motorer för flyg och rymdraketer med viss knytning till Airbus, inte minst samarbetet kring rymdraketen Ariane 6. Efter att 2018 ha köpt rymdföretaget Zodiac Aerospace med 34 000 anställda har Safran i dag drygt 83 000 anställda och en omsättning på 18 miljarder USD, varav 28 procent kommer från försvarsdelen.

Social nätverksanalys är ett ramverk med metoder och algoritmer. Ramverket kan användas för att undersöka och förstå relationer mellan individer och grupper i sociala nätverk. Genom verktyg som exempelvis statistik och visualisering kan nätverkens sammansättning studeras. Genom olika mått går det att identifiera viktiga aktörer och grupper, som kan anses ha makt och inflytande i nätverket. Används i denna rapport för att visa på hur den europeiska försvarsindustrin samarbetar.