Västländer tar försvar på allvar igen – vilket innebär nya och varaktiga utmaningar
Sveriges och ytterligare elva västländers militära förmåga har undersökts av forskare från FOI. Fokus har legat på säkerhets- och försvarspolitik, militära utgifter, väpnade styrkor samt bedömd aktuell operativ förmåga och dess utveckling fram till 2030.
På uppdrag av Försvarsdepartementet bedriver FOI-projektet Nordeuropeisk och transatlantisk säkerhetspolitik (NOTS) sedan 2015 studier avseende västländernas säkerhets- och försvarspolitik, resurser, militära förmågor, operationer, övningar och beredskap. Förra året, 2023, inleddes den tredje samlade analysen av västlig militär förmåga sedan starten. Arbetet rapporteras denna gång i en serie publikationer och idag kommer den första: Western Military Capability in Northern Europe 2023 - Part I: National Capabilities.
– Den här rapporten handlar om tolv nyckelländer för det västliga kollektiva försvaret av norra Europa. Vi har använt öppna källor och gjort bedömningar av ländernas militära utveckling fram till 2030. Därefter kommer rapporter om hur det globala säkerhetspolitiska landskapet påverkar Natos förmåga respektive hur Natos strategi och planering stödjer försvaret av norra Europa. Slutligen är avsikten att göra en samlad bedömning av den västliga förmågan, säger Björn Ottosson, en av studieledarna och redaktörerna för rapporten.
De tolv länderna som undersöks i rapporten är Danmark, Norge, Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA.
Den fullskaliga invasionen av Ukraina påskyndar nationella satsningar
Inget land i rapporten är opåverkat av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
– Alla studerade länder tar försvaret mer på allvar nu och har ambitiösa planer för att bygga upp sin militära förmåga. De ger också militärt stöd till Ukraina i olika omfattning. Vissa, exempelvis Tyskland, men även Finland och Sverige genom Natomedlemskap, har dessutom omprövat sin säkerhetspolitik i grunden. Samtidigt innebär ändrad politik och stora satsningar på försvaret nya utmaningar och det tar tid att bygga upp militär förmåga. Det kommer att krävas både målmedvetenhet och långsiktighet för att nå de uppsatta målen, säger Krister Pallin, som är den andra studieledaren och redaktören.