Så kan sjukvårdens förmåga att hantera CBRN-händelser förbättras

Vilken skyddsutrustning behöver ambulanspersonal som kommer först till platsen där ett farligt ämne spridits och lett till flera skadade, och vilken kapacitet ska finnas inom sjukvården att upptäcka tillexempel radioaktivitet eller nervgasförgiftning?

Forskare från FOI:s avdelning för CBRN-skydd och säkerhet i Umeå, har på uppdrag av Socialstyrelsen undersökt bland annat vilken utrustning och utbildning som behövs på alla nivåer inom vården för att förbättra sjukvårdens förmåga att hantera händelser med farliga ämnen eller så kallade CBRN-händelser.

Förkortningen CBRN står för kemiska, biologiska, radiologiska, och nukleära ämnen och det är ämnen som kan leda till ett stort antal skadade och döda om de sprids bland människor, antingen till följd av en olyckshändelse eller efter ett väpnat angrepp.

I sin slutrapport till Socialstyrelsen har FOI:s forskare nu tagit fram flera rekommendationer för bland annat skyddsutrustning och behov utbildning och övning inom sjukvården för att kunna hantera en händelse med farliga ämnen.

— Vi har även tittat på frågor som behov av tillgång till saneringsmedel för vanligt förekommande industrikemikalier och kemiska stridsmedel samt hantering av kontaminerade avlidna, säger Lillemor Örebrand, en av forskarna bakom studien.

Uppdraget är en del av regeringsuppdraget Att skyndsamt stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera händelser med vissa farliga ämnen, som Socialstyrelsen fick våren 2023, säger Niklas Haglund, Socialstyrelsen.

— I regeringsuppdraget har vi även tittat på den CBRN-utrustning som regioner och kommuner har i dagsläget och vilken utrustning som bör finnas för att säkerställa en god katastrofmedicinsk beredskap samt vilken utrustning som ska finnas i beredskapslager som staten ansvarar för.

Nästa steg är att omsätta ord till handling genom att upphandla och köpa in CBRN-utrustning samt ta fram och genomföra de utbildningar som vi föreslår i uppdraget. Socialstyrelsen ser också över sina kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården gällande CBRN-händelser.

Både krig och fredstida kris

De dimensionerande målbilderna som finns i regeringsuppdraget fokuserar mycket på CBRN-händelser i en krigssituation som tex användandet av nervgaser eller spridning av radioaktiva ämnen efter en kärnvapenexplosion. Men forskarna har också valt att titta på farliga ämnen som kan spridas i fredstida kriser.

- Industrikemikalier som finns i större mängder i samhället i fredstid kan utgöra en stor risk även i krig. Toxiska industrikemikalier kan vara mycket aggressiva mot skyddsutrustning och därför anser vi att det är viktigt att man tar hänsyn även till dessa kemikalier vid anskaffning av ny skyddsutrustning och inte enbart fokuserar på kemiska stridsmedel, säger Lillemor Örebrand.

I slutrapporten Rekommendationer för att stärka sjukvårdens förmåga att hantera händelser med CBRN ges flera rekommendationer för hur förmågan kan stärkas framöver.

Behov av utbildning och övning

Det finns ett stort behov av utbildningar för personal på alla nivåer inom sjukvården när det gäller den här typen av händelser. Det behövs också regelbundna övningar där hela eller delar av sjukvårdskedjan kan öva de moment som särskiljer CBRN-händelser.

— Del behövs kunskap i hur skyddsutrustningen fungerar och hur den bör användas men också tillexempel hur man sanerar en skadad person innan transport till sjukhuset. Vi har därför föreslagit ett koncept med fyra olika utbildningsnivåer som riktas till olika målgrupper inom sjukvården, där ett initialt fokus bör ligga på att utbilda instruktörer.

Utöver utbildningar behövs också årligt återkommande övningar för ambulanssjukvård och akutmottagningar. Vartannat år bör också gemensamma övningar anordnas för hela sjukvårdskedjan och vart tredje år rekommenderas att det anordnas totalförsvarsövningar där all insatspersonal som polis, räddningstjänst, kustbevakning och Försvarsmakten övar tillsammans.

Utrustning som fungerar i alla lägen

När det gäller utrustning har mycket fokus legat på vilken typ av personlig skyddsutrustning som bör finnas i ambulanser, akutmottagningar och i resten av vårdkedjan.

— Utrustning köps ju in av regionerna själva och då kommer också regler om upphandling in. Därför har vi lagt mycket arbete på att ta fram detaljerade kravspecifikationer som kan hjälpa regionerna vid upphandling av skyddsutrustning, säger Lillemor Örebrand.

Det handlar inte bara om att ha rätt utrustning. Vid en skadeplats är det ofta personal från flera olika sektorer på plats — tillexempel polis, räddningstjänst och sjukvårdspersonal men även andra kan behöva agera inom området. Vid större kriser kan det dessutom finnas behov att låna in personal från andra regioner och kanske också från andra länder.

— Då är det viktigt att all utrustning är kompatibel med varandra. Det är tillexempel bra om filter till skyddsmasker eller handskar kan lånas ut bland de som är på plats och att alla aktörer har samma kunskap i hur skyddsutrustningen ska användas för att den ska fungera optimalt.

Indikering och sanering

Forskarna rekommenderar också att indikeringsinstrument för att mäta radioaktivt jod bör finnas tillgängliga inom akutsjukvården och att förmågan att analysera blodprover för att kunna upptäcka nervgasförgiftning bör finnas vid alla regionsjukhus.

— När det gäller just radioaktivitet så är det omöjligt att upptäcka utan särskilda instrument, och det kan dröja innan den drabbade visar symtom på strålskador .

Saneringsmedel mot vanligt förekommande industrikemikalier bör också finnas lagrat, som tillexempel tvål, vanligt förekommande ögonsköljmedel samt absorberande pulver som kan användas för person och materialsanering.