12 november

Försvarsvilja, förtroende och demokrati – föreställningar och verklighet

I Sverige har försvarsviljan mätts sedan 50-talet. Ofta antas att den svenska demokratin och högt förtroende för bland annat myndigheter och politiker stärker försvarsviljan. Men stämmer det? En ny studie från FOI utmanar flera föreställningar om försvarsviljan.

En illustration med en kvinna som är civil i fred och soldat i krig.

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan försvarsviljan och olika variabler som kan sägas ha att göra med den sociala sammanhållningen i samhället. Illustration: Jonas Anderson/Jonas Bok & Bild.

Inom totalförsvaret ses försvarsviljan som central för Sveriges försvarsförmåga. Ofta har olika former av förtroende och Sveriges demokratiska samhällsskick setts som viktiga faktorer för en stark försvarsvilja.

Tillsammans med Statistikmyndigheten (SCB) genomförde FOI 2022 en omfattande enkätundersökning. Siffror från undersökningen tyder på att det ofta inte finns några samband mellan försvarsviljan och dessa variabler. Även när det går att se samband framstår de i regel som svaga. Skillnaderna i försvarsvilja är helt enkelt mycket små.

– Det här är ju viktig information för alla inom totalförsvaret som på ett eller annat sätt jobbar för att vidmakthålla eller stärka försvarsviljan, säger Christoffer Wedebrand, analytiker och den ena av författarna till studien. Han fortsätter:

– Om man antar att det finns en koppling som inte finns så riskerar ju de åtgärder som man sätter in att vara verkningslösa eller i värsta fall kanske också kontraproduktiva.

Allmän och personlig försvarsvilja

I den undersökning som forskarna gjort har man ställt frågor om både allmän försvarsvilja – alltså om Sverige bör göra väpnat motstånd vid ett militärt angrepp – och personlig försvarsvilja – hur villig man är att ställa upp i en stridande eller icke stridande roll för att försvara Sverige.

– Det vi ser är att skillnaderna i både allmän och personlig försvarsvilja mellan de grupper som anger att de har högt förtroende för myndigheterna respektive de som säger att de har lågt förtroende är påfallande små, säger Herman Andersson, analytiker och den andra författaren till studien.

Ett exempel som tas upp är att av de som har mycket eller ganska högt förtroende för myndigheterna anger 91,6 procent att de tycker att Sverige bör göra väpnat motstånd. Siffran för de med mycket eller ganska litet förtroende är 87,2 procent.

När det gäller personlig försvarsvilja är det dessutom gruppen med lågt förtroende som i något större utsträckning anger sig villiga att delta i en stridande roll med risk för eget liv än de som anger att de har högt förtroende – 50,6 procent jämfört med 47,4 procent. Skillnaden är dock inte statistsikt signifikant.

Politiker, totalförsvaret och demokratin

Staplarna ser också väldigt lika ut när det gäller försvarsvilja och förtroendet för svenska politiker, för totalförsvaret och den upplevda tillfredsställelsen med den svenska demokratin. Även här framstår skillnaderna i försvarsvilja som små.

­– Det kanske inte är så konstigt när vi jämför de olika förtroendeformerna och försvarsvilja. Det är rimligt att tänka sig att de som har högt förtroende för myndigheter också är relativt nöjda med det demokratiska styresskicket, säger Herman Andersson. Därför har vi också gjort en så kallad multivariat regressionsanalys, för att titta på inverkan av alla undersökta variabler samtidigt.

Den som vill fördjupa sig hänvisas till rapporten Försvarsvilja och gemenskap: Om betydelsen av förtroende och demokrati för försvarsviljan. I rapporten presenteras resultaten av fler statistiska tester. Enkätundersökningen genomfördes hösten 2022 av SCB på uppdrag av FOI. Enkäten skickades ut till 5 050 personer som vid tiden var folkbokförda i Sverige och över 18 år, totalt svarade 1 810.