Tar fram scenarier kring Rysslands militära framtid
Hur kan Ryssland se ut 2050, och vad skulle det innebära för Sverige? Det har forskare och analytiker vid FOI undersökt inom projektet Stöd till långsiktig omvärldsanalys, som utforskar möjliga militära utmaningar i framtiden.

En soldat gör honnör framför en rysk flagga.
Ett auktoritärt Ryssland med stora delar av Ukraina under sin kontroll och ambitioner om att fortsätta expandera det ryska territoriet. Eller ett teokratiskt elitstyre där den ryska ortodoxa kyrkan är tätt sammanflätad med staten, och det fortgående Ukrainakriget beskrivs som heligt. Det är två av de fyra olika framtidsscenarier som forskare och analytiker vid FOI har tagit fram, och som beskrivs i rapporten Ryssland som militär motståndare 2050 – fyra möjliga utvecklingsvägar.
Studien är gjord på uppdrag av Försvarsmakten inom ramen för projektet Stöd till långsiktig omvärldsanalys. Syftet är inte att säga något om hur framtiden kommer bli eller bedöma sannolikheten att saker ska inträffa, utan att bredda synen på vad framtiden kan föra med sig och få underlag till diskussion. Att vidga utfallsrummet, med andra ord.
– Det är viktigt för Försvarsmakten att ha den här typen av utblick i och med att upphandlingsprocesserna är väldigt långa. Det som införskaffas idag ska fortfarande användas om 25 år, säger Lisa Bergsten, biträdande analytiker vid FOI:s enhet för strategi och policy och en av rapportförfattarna.
Unik kompetens på FOI
Tillsammans med FOI-kollegorna Malin Karlsson och Henrik Persson genomförde Lisa Bergsten intervjuer med tolv Rysslandsexperter på FOI utifrån kategorierna samhälle, ekonomi och teknik.
– Utgångspunkten var att utnyttja den unika kompetens som finns på FOI. Det har varit jättevärdefullt att ta del av den expertis som redan finns här, säger Malin Karlsson som är forskare vid enheten för operationer och ledning.
Rapportförfattarna betonar att de inte själva är specialiserade på Ryssland, utan på metoden strategic foresight (se faktaruta).
Experterna fick resonera kring vilka faktorer de trodde var mest kritiska för Rysslands framtid. Sedan bearbetades materialet från samtalen och de faktorer Rysslandsexperterna lyft fram som viktiga inom varje kategori sammanställdes. Det följdes upp med en workshop med alla experter tillsammans, där faktorerna sattes samman till fyra olika scenarier för år 2050.
Det första scenariot målar upp en framtid där Ryssland blivit en expansiv stormakt. I det här fallet har utvecklingen fortsatt i liknande riktning som idag, förklarar Lisa Bergsten.
– Det är ett auktoritärt Ryssland, med expansiv utrikespolitik. Man har gått vinnande ur Ukrainakriget och har fått kontroll över stora delar av Ukraina, som nu ingår i Ryssland. Och precis som idag är den ryska ekonomin beroende av olje- och gasexporten, säger Lisa Bergsten.
Som expansiv stormakt har Ryssland kapacitet att bedriva ett storskaligt krig.
– Det betyder inte automatiskt att de kommer invadera Sverige. Men de har en vilja att fortsätta expandera, så länder i Rysslands närområde har det största hotet mot sig, säger Lisa Bergsten.
Oreda och teokratiskt elitstyre
En faktor som tas upp i varje möjlig framtidsbild är utfallet av kriget i Ukraina. I det andra scenariot, som fått namnet Den (tredje) stora oredan, har Ryssland lidit en massiv förlust i Ukrainakriget. Ekonomin är i spillror, landet är etniskt-regionalt fragmenterat och militanta grupperingar utmanar regimen.
– Här blir det stora konflikter mellan olika grupper i Ryssland, och regimen tappar kontrollen över staten. Den lilla del av Ryssland som regimen fortfarande kontrollerar utgörs i princip av Moskvaområdet. Men regimen har fortfarande kontroll över kärnvapen, säger Malin Karlsson.
Den ryska staten har i det här fallet inte så hög kapacitet att utgöra ett militärt hot. Men det är ändå inte optimalt för Sverige att ha en stat i förfall så pass nära, påpekar Lisa Bergsten. Mycket människor är i omlopp – flyktingar, men också kriminella och veteraner från Ukrainakriget med goda kunskaper om våldsanvändning.
Ett tredje möjligt framtidsscenario är att Ryssland 2050 har utvecklats till ett teokratiskt elitstyre. Den ryska ortodoxa kyrkan har blivit tätt sammanflätad med staten och sprider regimens budskap. Det har ökat kyrkans samhällsinflytande och lett till starkare religiositet bland medborgarna. Samtidigt pågår kriget i Ukraina fortfarande, och framställs av regim och kyrka som ett heligt krig.
– Här blir relationen stat-kyrka det intressanta. Det är svårt att utreda om kyrkan styr över staten eller om det är tvärtom, i alla fall ur västländernas perspektiv, säger Malin Karlsson.
I det här scenariot är Ryssland mycket mer benäget att använda kärnvapen än i de övriga.
– Tröskeln för att använda kärnvapen har sänkts. Det narrativ som sprids innebär att statens agerande är ”rätt”, eftersom regimen är välsignad av Gud. Det kanske inte är så makthavarna faktiskt tänker, men det är det narrativet de har. Det innebär en osäkrare värld, säger Lisa Bergsten.
Utfallet i Ukraina avgörande
Det fjärde och sista scenariot har rapportförfattarna valt att kalla Det gröna hotet. Här avslutades Ukrainakriget innan 2030 och nu har Ryssland utvecklats till en grön, auktoritär stormakt med stark teknologisk utveckling och globalt ekonomiskt inflytande. Man har hittat råvaror i Ryssland som kan användas för den gröna omställningen, och andra länder är beroende av rysk export inom grön energi och framför allt kärnkraft.
– De har ett gott ekonomiskt läge, och ett ganska högt politiskt inflytande i världen. Genom den här maktsituationen har de ett vapen de kan använda utifrån påtryckningar. De är ett ganska tydligt hot mot Sveriges säkerhet, säger Lisa Bergsten.
Inget av scenarierna skildrar ett demokratiskt Ryssland.
– Vårt fokus är Ryssland som militär motståndare, och om landet skulle bli demokratiskt utgick vi från att de inte skulle vara en motståndare, säger Malin Karlsson.
I alla scenarier är Ryssland ett konventionellt hot mot Sverige, och ett kärnvapenhot. Hur utvecklingen blir i övrigt hänger mycket på vad som händer med Rysslands anfallskrig i Ukraina, bedömer rapportförfattarna. Inte minst hur fort de bygger upp sin militär igen.
– Och hur de bygger upp den. Vad kommer de fokusera på? Det blir avgörande för vilken typ av militär motståndare de kan vara, säger Lisa Bergsten.