Så vill Putin stärka rysk patriotism

Vladimir Putin vill se ett traditionellt och mer patriotiskt Ryssland. En sätt att uppnå det är genom speciella program. FOI-forskaren Pär Gustafsson Kurki har studerat två av dem.

Som en fluga fastfryst i bärnsten. Så kan den ryske presidentens vision beskrivas: Ett Ryssland i ren och orörd skönhet, isolerat från det förfall den övriga världen genomgår. Det menar den oberoende ryska etnografen Aleksandra Arkhipova, stämplad som utländsk agent av ryska myndigheter.

En slående metafor, enligt Pär Gustafsson Kurki som är försteforskare på FOI:s avdelning Försvarsanalys. Nu har han använt den som utgångspunkt för sin rapport: Putin’s Patriotic Agenda at War – Guns, God, Sport, and Roubles. Där undersöker han det politiska mål som Aleksandra Arkhipova kallar patriotisk stasis, ett tillstånd där samhällets värderingar förblir helt oförändrade.

– Putin vill att Ryssland ska leva i ett slags patriotisk avskildhet från omvärlden, ett tillstånd där inget förändras, säger Pär Gustafsson Kurki.

Putins självbild: Ett ljus i mörkret

Enligt Aleksandra Arkhipova har Putin en uppsättning traditionella värderingar som härrör från sjuttiotalet under Leonid Brezjnev och den ortodoxa kristendomen under rysk medeltid.

– Putin har också den apokalyptiska idén att Ryssland är omgivet av dekadenta länder där Ryssland är det enda ljuset, och där speciella ledare som han själv kan motstå mörkret, säger Pär Gustafsson Kurki.

För att konservera värderingarna för framtiden investerar den ryska regimen i patriotiska program. Satsningarna inleddes år 2000 när Putin blev president. De senaste fem, tio åren har finansieringen ökat stort, särskilt efter invasionen av Ukraina.

Det finns en mängd patriotiska program. Pär Gustafsson Kurki har studerat två av dem: Ett militärpatriotiskt sportcenter, inriktat på barn och unga, och ett program som kallas Tid för hjältar och som ska bygga upp en patriotisk elit av tidigare kombattanter. Båda programmen startades 2023.

Pär Gustafsson Kurki har utgått från officiella ryska källor och journalistiska publikationer. Att det som framkommer är propaganda är han högst medveten om.

– Jag har förhållit mig kritisk, men utgått från att kvantitativa uppgifter är förhållandevis pålitliga.

Han har också utgått från akademiska källor, inte minst en internationell attitydundersökning om patriotiska stämningar i den ryska befolkningen som forskarna Michael Alexeev och William Pyle genomfört. De har kommit fram till att den ryska befolkningen är väldigt militant patriotisk.

– Man brukar skilja mellan välvillig patriotism där medborgare kan yttra tankar och åsikter som går emot den officiella bilden, och en blind, militant patriotism där det är svårt att ha en självständig åsikt. Den senare ligger nära nationalism, säger Pär Gustafsson Kurki.

Ska skapa en ny patriotisk elit

Det militärpatriotiska sportcentret ligger i Moskva och har 21 förgreningar i regionerna. Det har också skapats förgreningar i de ockuperade ukrainska länen. Organisationen ger militär grundutbildning för tonåringar, med allt från skjutvapenövningar till drönarpilotutbildning och ”taktisk sport”.

Initiativet kommer från två högt uppsatta män i Putins regim, Sergei Kirienko och Yurii Trutnev. Båda två är också ordförande i det ryska kampsportsförbundet, som har fungerat som ett slags skapare av det militärpatriotiska sportcentret, menar Pär Gustafsson Kurki.

– Instruktörer och lokaler har använts för att kunna starta snabbare i regionerna. Jag argumenterar för att sportcentret inte ska ses som en separat organisation utan som ett fenomen inom Putinregimen, där människor, intressen och värderingar förenas i ett nätverk bortom traditionella organisationsgränser.

Chefen för Putins ungdomsarmé samarbetar med det militärpatriotiska sportcentret, berättar Pär Gustafsson Kurki. Han är tidigare militär och stred i Mariupol 2022. Omkring 22 000 personer beräknas ha dött i striderna, där ryska styrkor genomförde attacker på civila mål, inklusive barn.

– Det är intressant vilka värderingar man vill gynna. Personer som jämnat en stad med marken och dödat civila – det är sådana värderingar man vill bevara, säger Pär Gustafsson Kurki.

Tid för hjältar är ett utbildnings- och mentorskapsprogram som riktar sig till veteraner från invasionen av Ukraina. Tanken är att de ska få en väg in i det civila livet och bli högkvalificerade ledare som kan jobba i stat, kommun eller statsägda bolag, enligt Pär Gustafsson Kurki.

– Det här är människor vars lojalitet har testats i väpnad strid, och som man vill premiera. Tanken är att skapa en ny patriotisk elit som ska vävas in i statsförvaltning och statliga företag.

Hittills är det bara 83 personer av 21 000 sökande som gått Tid för hjältar, men programmet ska växa.

– De kan användas väldigt väl i inrikespropagandan, att de fått strålande karriärer efteråt.

Paradoxen: Turbulens ska ge stabilitet

I rapporten konstaterar Pär Gustafsson Kurki att de patriotiska programmen snarast är ett sätt att kanalisera och förstärka den patriotism som redan finns. I viss utsträckning speglar de en strävan mot patriotisk stasis, menar han. Samtidigt finns vad han kallar en patriotisk paradox.

– Staten vill konservera värderingar över tid, men medlet för att nå dit är turbulenta krigstida förhållanden. Propagandan säger att kriget är bra, att det skapar andlighet och patriotism. Men det skapar också kraftiga sociala förändringar.

I ryska policydokument framhålls grundläggande militär träning som en viktig del av de patriotiska satsningarna, mycket mer än i länder som Kina eller USA, påpekar Pär Gustafsson Kurki.

– Surveydata visar att den ryska befolkningens villighet att gå ut i krig är låg. Man är stolt och entusiastisk över att Ryssland kan invadera och försvara sina upplevda intressen, men samtidigt mindre villig att kriga för sitt land än i länder som lägger mindre vikt vid militär grundutbildning.

Ryska medborgare får mycket pengar för att gå ut i krig.

– Det är också en paradox. Man köper sig soldater som ska ut i kriget och kanske dö, och vill samtidigt att de ska komma hem och ha blivit patrioter, säger Pär Gustafsson Kurki.