Från närmast oförmögna till innovation till mest innovativa i hela världen. Enkelt uttryckt är det så västvärldens syn på kinesisk forskning och uppfinningsrikedom har förändrats de senaste åren. Analytiker på FOI har undersökt varför detta synsätt missar vad innovation är i praktiken.

FOI-analytikerna Frida Edvardsson Lampinen och Anders Schröders har skrivit rapporten Innovation Capacity in the People’s Republic of China – On the state of the innovation assessment literature and strategic ambitions in science and technology governance. Den är finansierad av FOI:s anslag från Försvarsdepartementet för att bevaka och hantera nya tekniker.

– Fram till för cirka tio år sedan rådde det närmast koncensus kring att Kina saknade sann innovationsförmåga, bland annat på grund av kommunistpartiets auktoritära styre. I dag anses Kina av många vara en vetenskaplig supermakt, frågan är om de uppnått denna status tack vare eller trots regimens auktoritärism, säger Frida Edvardsson Lampinen.

En orsak till västvärldens förändrade synsätt på kinesisk innovation är den stora mängd publiceringar i vetenskapliga tidskrifter som görs av kinesiska forskare och antalet patentansökningar från kinesiska företag. Landet storsatsar på forskning och det råder ingen tvekan om att Kinas president ser det som något viktigt.

– Xi Jinping har stora strategiska ambitioner för att utveckla och tillämpa Kinas innovationskraft. Några av skälen till det är historiska. Enligt Xi Jinping och kommunistpartiets synsätt var stora delar av 1800-talet fram till partiets bildande 1949 en tid av förnedring i Kina, mycket beroende på att bristande innovationsförmåga gjorde landet svagt, säger Frida Edvardsson Lampinen.

Snäv syn på innovation missar målet

Ordet innovation är populärt och väcker positiva känslor, både i västvärlden och i Kina. Det finns också olika definitioner av ordet. Det är här som FOI-analytikerna anser att kvantitativa studier som jämför kinesisk och västerländsk innovationsförmåga ibland hamnar fel.

– Dessa studier mäter nästan bara uppfinningsförmåga. Det behövs kvalitativa studier för att få en fullständig bild. För innovation handlar också om hur något tillämpas och vilken effekt det ger på marknaden eller arbetsplatsen. Det kan vara svårt att mäta kvantitativt, säger Anders Schröder.

Han ger ett exempel där det blir fel att ensidigt se en uppfinning som helt positiv.

– Säg att den kinesiska militären får ett helt nytt och tekniskt avancerat AI-system, utvecklat av kinesiska forskare. Men systemet trycks ut i organisationen utan att det ges tid till träning samtidigt som förväntan från den högsta ledningen är att militären ska bli mycket bättre direkt. Det kan sprida osäkerhet, leda till parallella system och att militären blir sämre.

Forskningspolitiken spelar bara delvis på det kinesiska systemets styrkor

Som nämnts tidigare är Xi Jinpings och kommunistpartiets ambitioner för att utveckla Kinas innovationskraft stora. Målet är att vara minimalt beroende av omvärlden när det kommer till teknik samtidigt som forskare tar fram uppfinningar delvis i syfte att sätta internationella partners eller företag i beroendeställning till Kina.

– Kina är inte där ännu och behöver fortfarande konstruktiva samarbeten. Då kan landets aggressiva teknikinhämtning bli ett problem. Vi ser nu att länder i väst stänger dörren för uppköp av tekniskt framstående företag och för kinesiska gästforskare på universitet, säger Anders Schröder.

– Den hårda press som finns på kinesiska företag att fokusera på den sorts innovation som kommunistpartiet vill ha menar en del kan leda till uppfinnande för uppfinnandets skull. Inte vad nyttan av själva innovationen är, tillägger Frida Edvardsson Lampinen.

Enligt analytikerna innebär kommunistpartiets syn på forskning att de väljer bort sådant som historiskt har varit styrkor för Kina.

– Kina har en stor inhemsk marknad, befolkning och driftiga företag. Det är det inte alla länder som har. Detta väljer kommunistpartiet att ge mindre betydelse genom sina regleringar, säger Frida Edvardsson Lampinen.