Drönarhotet stod i fokus när FOI genomförde fältförsök i Arvidsjaur tillsammans med FMV och Försvarsmakten. Testerna undersökte tre teman: detektion, bekämpning och att undgå upptäckt av drönare (UAV:er).
– Vi har utmaningar som är extra svåra för det här landet, säger Lars Forssell, forskare på FOI och projektledare för Demo UCAV.

Flera FOI-forskare var på plats vid Norrlands Dragonregemente K4 i Arvidsjaur för att genomföra fältförsök inom ramen för projektet Demo UCAV i slutet av augusti. Syftet med försöken var att undersöka motmedel mot flygande obemannade system. Lars Forssell, som fanns på plats, menar att det finns flera utmaningar som är unika för Sverige när det kommer till drönarhotet.

– Vi har enorma ytor som vi måste täcka med både militärt och civilt försvar. Dessutom har vi också en miljö i norr där det till exempel kan vara väldigt kallt. Det är en situation som är speciell för Sverige. Där skiljer det sig mellan oss och andra länder som inte har lika utmanande terrängförhållanden som vi har, säger Lars Forssell.

Upptäcka, gömma och bekämpa

Övningarna genomfördes tillsammans med FMV och Försvarsmakten och pågick under tre dagar, med ett tema för varje dag. Första dagen fokuserade på detektion av drönare och operatörer med hjälp buren utrustning och sensorer. Andra dagen handlade om att bekämpa drönare, medan den sista dagen fokuserade på signaturanpassning och förmågan undgå upptäckt av drönare. Tre områden som är av stor vikt, enligt Lars Forssell.

– Det här är fundamentalt för att vi ska kunna skydda oss. Det handlar om att kunna upptäcka hoten, bekämpa hoten och att vi ska kunna gömma oss. För om vi inte klarar de uppgifterna, då kan vi inte verka med de artillerisystem och stridsvagnar vi redan har, för då blir de utslagna, säger Lars Forssell.

Finns ingen existerande metodik

Fältförsöken undersökte framförallt vad den enskilda soldaten, eller enskilda gruppen kan göra för att skydda sig mot UAV:er. Samtidigt så är en av de stora utmaningarna inom drönarförsvar vilken typ av utrustning som ska finnas på vilken nivå, en fråga som fältförsöken kan bidra till att svara på.

– Vilka system kan vi ha? Hur ska mixen se ut? Och på vilken nivå ska det finnas? Det är frågor som vi ställer oss under de här fältförsöken. Det finns kunskaper som är svåra att inhämta i ett labb och då måste vi ge oss ut i skogen för fältförsök, säger Lars Forssell.

Frågan om drönarförsvar har accentuerats i samband med kriget i Ukraina och den tidigare konflikten i Nagorno-Karabach, där flygande obemannade system har spelat en viktig roll i krigföringen. Lars Forssell pekar på att drönarhotet är en försvarsteknisk utmaning där det fortfarande saknas många svar. Orsakerna till detta är flera, menar han.

– Den absolut största utmaningen med drönare är att det är ett nytt hot som har kommit och vi har egentligen ingen existerande metodik för hur vi ska skydda oss mot det här hotet, både när det gäller upptäckt och när det gäller att skydda oss mot verkan, säger Lars Forssell och fortsätter;

– Det här är samtidigt ett område som är så nytt att alla aktörer trevar sig fram. Går du på en drönarmässa idag och tittar på hur drönarna och deras skyddssystem ser finns det hur många olika som helst. Allt från nät till att skjuta med pilar, laserstrålar eller med hjälp av olika assisterande sikten. Det finns till och med drönare som skjuter ner andra drönare. Det är inte en bransch som är mogen tekniskt sett, säger Lars Forssell.

Att genomföra fältförsök kan bidra till att utveckla kunskap och ge FOI-forskarna möjlighet att hitta svar om vilka motmedel som krävs. Det är kunskap som sedan kan föras vidare till de andra aktörerna inom projektet Demo UCAV.

– Fundamentet för att vi ska få en försvarsmakt som fungerar, som att till exempel kunna köra fram tankbilar, är avhängigt att vi kan skydda oss mot drönarhotet, säger Lars Forssell.