Ledande forskare och experter på kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen samt explosivämnen (CBRNe) utbytte nyligen erfarenheter på ett symposium arrangerat av FOI. Hör tre av experterna på plats ge sin syn på vad de ser som de största utmaningarna inom CBRNe.

Symposiet arrangeras vart tredje år och 2025 var Malmö platsen för arrangemanget. En av de som är på plats var David Wishart, professor i biologi och datavetenskap vid University of Alberta i Kanada. Enligt Wishart är en av de största utmaningarna att upptäcka nya syntetiska ämnen.

– Ur mitt perspektiv finns en oro för vad som kan komma härnäst – sådant vi ännu inte har förutsett. Det kan handla om kemiska eller biologiska ämnen som inte finns med på listorna över farliga ämnen, säger David Wishart.

– Jag tror att både statliga och icke-statliga aktörer numera har kapacitet att syntetisera nya ämnen, sådant vi aldrig tidigare har förutsett och som vi inte vet hur vi ska upptäcka.

Den kanadensiska forskaren var på plats som keynote-talare under symposiet för att föreläsa om vilken roll AI kan spela för att identifiera skadliga kemikalier. Som forskare har Wishart de senaste fem åren jobbat med att ta fram verktyg som ska kunna användas på problemet med att identifiera kemiska ämnen.

– Det är där mitt fokus har legat de senaste åren: hur vi ska hantera det problemet? Hur ska vi möta förmågan att syntetisera nya biologiska eller kemiska ämnen med egenskaper som vi inte har kunnat förutse?

– Jag tror att det är den största oron just nu. Om vi kan lösa det kan vi också utveckla portabla instrument för att upptäcka och motverka hoten. Men om vi inte vet vad hotet är, kan vi inte hantera det. Vi kan använda verktyg som AI för att stå bättre rustade, säger David Wishart.

Utmaning med tidig varning och upptäckt

Under symposiet fick besökarna ta del av flera olika presentationer från forskare och experter över hela CBRNe-fältet. Ida Cosentino, från EU-kommissionens samordningscenter för krisberedskap DG ECHO, fanns på plats för att berätta mer om arbetet med europeiska civilskyddsinsatser. Hennes budskap var att EU verkar för att stötta insatser i alla medlemsländer och utveckla CBRNe-skyddet.

– De största utmaningarna i det arbete vi bedriver inom DG ECHO, och särskilt kopplat till räddningsreserven, handlar om tidig varning och upptäckt, säger Ida Cosentino.

Temat för hennes keynote var den europeiska civilskyddsmekanismen, ett samarbete mellan flera EU-länder som går ut på att organisera gemensamma insatser. Här finns det flera utmaningar att ta ställning till, enligt Cosentino.

– Det rör också interoperabilitet och brister i beredskap. Vi fokuserar verkligen på dessa områden när vi planerar våra insatser och aktiviteter inom det civila skyddet, för att göra Europa mer motståndskraftigt mot CBRN-hot och incidenter, vare sig de är naturliga eller orsakade av människor, säger hon och fortsätter.

– Särskilt när det gäller beredskap och identifiering av brister arbetar vi inom räddningsreserven med att kartlägga vilka behov och luckor som finns runt om i Europa. Målet är att möta dessa genom att utveckla strategiska lager och genom att stärka kapaciteten för upptäckt och sanering.

CBRNe-symposiet samlade hundratals intressenter från myndigheter, industrin och forskarvärlden. I år deltog över 700 deltagare från fler än 30 länder. På programmet stod också en utställning med smarta lösningar, innovationer och projekt inom området.

Sedan starten 1983 har symposiet utvecklats. Från 1995 introducerades skydd mot biologiska vapen i programmet. De senaste gångerna har eventet också innefattat CBRNe, alltså skydd mot hela hotskalan av kemiska-, biologiska-, radiologiska-, nukleära ämnen och explosivämnen.

Effektiv samverkan krävs

Christopher Timperlay är forskare i kemi vid Defence Science and Technology Laboratory (Dstl), Storbritannien. Han är specialist på syntetisk organisk kemi med inriktning på kemiskt försvar. För honom så är en av de stora utmaningarna med CBRNe-insatser insamlingen av skadliga ämnen.

– Jag tycker att en av de största utmaningarna är kemisk forensik, att samla in den evidens som behövs för att hålla människor ansvariga för användning av kemiska stridsmedel, säger Christopher Timperlay.

Ett huvudbudskapen från keynote-talaren Timperlay var också värdet av effektiv samverkan för att genomföra framgångsrika insatser där farliga ämnen är inblandade. Hans anförande fokuserade på ett uppmärksammat fall i Wales, där hemmagjord cyanid påträffades i ett kylskåp hos en misstänkt gärningsman.

– Det kräver också en politisk vilja att stödja den kemiska forensiken, samt ett fullt internationellt samarbete mellan partnerländer. FOI och flera av deltagarna på symposiet utvecklar nya metoder för att med högre precision kunna påvisa spår av kemiska stridsmedel i miljö- eller biomedicinska prover, säger Christopher Timperlay.

Syftet med symposiet är att samla forskare, beslutsfattare, personer som har intresse för CBRNe på olika nivåer, alltifrån tulltjänstemän till ministrar. Det fungerar som en mötesplats där experter och intressenter kan utbyta erfarenheter för att ta utvecklingen framåt inom området.

Nästa upplaga av symposiet äger rum 2028.