Mönstrande ungdomars socioekonomiska bakgrund har en begränsad betydelse för deras inställning till att göra värnplikt. Större betydelse har föräldrarnas migrationsbakgrund. Ungdomar som är födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt.

På uppdrag av Försvarsmakten har forskare på FOI för första gången undersökt vilken betydelse social bakgrund har för svenska ungdomars inställning till att göra värnplikt. Datamaterialet som författaren till rapporten Vem vill göra lumpen? Social bakgrund och inställning till värnplikt bland svenska ungdomar gått igenom omfattar omkring 500 000 totalförsvarspliktiga 18-åringar, födda mellan åren 2000 och 2004.

– Ungdomar vars föräldrar har högre utbildning och höga inkomster är något mer positivt inställda till att göra värnplikt än de med låga inkomster och låg utbildning. Fast skillnaderna är små. Men det är tydligt att ungdomar som är födda i Sverige, men har utlandsfödda föräldrar, är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt. Det kan inte förklaras av bakomliggande skillnader i föräldrarnas socioekonomiska status, säger forskaren och rapportförfattaren Peter Bäckström.

I sin rapport gick Peter Bäckström igenom det mönstringsunderlag som alla Sveriges 18-åringar är skyldiga att fylla i och skicka till Plikt- och prövningsverket. Han länkade sedan det materialet till registerdata från Statistiska centralbyrån med information om föräldrarnas socioekonomiska status och individens migrationsbakgrund. I mönstringsunderlaget finns frågor om individens inställning till att göra grundutbildning med värnplikt.

– Det är viktigt att understryka att inställningen bland utlandsfödda ungdomar till att göra lumpen är mer eller mindre densamma som hos ungdomar med svenskfödda föräldrar. Det finns alltså stora skillnader inom gruppen som har utländsk bakgrund. Vad det beror på vet jag inte, men en gissning är att det har något att göra med skillnader i förtroende och upplevd tillhörighet, säger Peter Bäckström.

Kan finnas behov av riktade kommunikationsinsatser

Enligt Peter Bäckström bör Försvarsmakten, Plikt- och prövningsverket, och den svenska skolan, överväga om de i större utsträckning behöver arbeta med att tidigt nå unga personer med utländsk bakgrund och öka tillgängligheten till det svenska försvarets verksamhet. När det gäller gymnasieskolan finns det enligt Peter Bäckström nya möjligheter sedan höstterminen 2025.

– I den nya läroplanen för samhällskunskap blir nu totalförsvarskunskap ett obligatoriskt inslag. Sedan så vore det bra med ytterligare samhällsvetenskaplig forskning om varför barn till invandrare, men inte invandrare själva, är mindre benägna än andra att vilja göra värnplikt.

Peter Bäckström anser också att det är önskvärt med framtida studier som undersöker den sociala bakgrundens betydelse för att en individ faktiskt påbörjar en värnpliktsutbildning.

– För en persons inställning i ett mönstringsunderlag visar inte om den som fyllde i det faktiskt fick göra värnplikten. För bara för att en person vill göra lumpen, betyder det inte nödvändigtvis att han eller hon får göra det. Och den kunskapen är viktig för att få en bild av den sociala representationen inom värnpliktsförsvaret.

Försvarsvilja och vilja att göra värnplikt är två olika saker

Försvarsvilja, alltså hur villig man är att ställa upp i en stridande eller icke stridande roll för att försvara Sverige, och vilja att göra värnplikt är inte nödvändigtvis samma sak.

– Det är något man måste ha i bakhuvudet när man försöker tolka resultatet. En person kan mycket väl ha hög försvarsvilja, men samtidigt vara tveksam till att göra militär grundutbildning i Försvarsmakten, säger Peter Bäckström.