Den 8 mars är det internationella kvinnodagen. På FOI bedrivs forskning som på olika sätt berör frågor kring jämställdhet och personalförsörjning inom försvaret inom det så kallade FoT-området Militära professionen – FoT står för Försvarsmaktens program Forskning och teknikutveckling.

Bakom forskningen finns ett humanvetenskapligt perspektiv på den militära professionen. Här står människorna i försvaret i centrum – från rekrytering och urval till karriärvägar, organisationskultur och villkor för att kombinera yrkesliv och familj. Till skillnad från mycket annan försvarsforskning, som ofta är teknikorienterad, handlar det här om arbetsmarknadsekonomi, organisation och beteenden.

– Vår del handlar mycket om tillämpade studier kring personalförsörjning, med ganska tydliga problemformuleringar och nära koppling till Försvarsmaktens behov, säger forskaren Peter Bäckström.

Föreställningar kan påverka val

Ett konkret uppdrag är att stödja Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket i arbetet med att öka andelen kvinnor som genomför värnplikt. Eftersom lagstiftningen inte tillåter kvotering blir det centralt att öka intresset och minska hinder som gör att unga väljer bort grundutbildningen.

En viktig fråga är vilka föreställningar unga kvinnor och män har om lumpen – hur fysiskt krävande den är och vilken typ av person som “passar”, menar Peter Bäckström.

– Det militära har historiskt varit en mansdominerad domän, och arbetsuppgifterna förknippas ofta med traditionellt manliga attribut. Det kan göra att unga kvinnor ser sig själva som mer främmande inför området och därmed underskattar sin egen förmåga.

Tidigare forskning visar att det inte nödvändigtvis handlar om faktisk fysisk kapacitet, utan om hur man skattar sin egen förmåga. Inom andra områden, exempelvis så kallade STEM-ämnen, har studier till exempel visat att kvinnor tenderar att undervärdera sin kompetens, även när resultaten är likvärdiga med mäns.

– Om man underskattar sin egen förmåga finns risken att man väljer bort ett område trots att det inte finns några faktiska hinder.

Enkäter, experiment och registerdata

För att undersöka detta använder forskarna flera metoder. Dels analyseras data från mönstringsunderlaget – den enkät som alla 18-åringar i Sverige måste fylla i. Där får ungdomar bland annat skatta sin egen fysiska förmåga, vilket ger ett unikt material med mycket hög svarsfrekvens.

Preliminära resultat visar intressanta mönster: män är ungefär dubbelt så benägna som kvinnor att vilja genomföra värnplikt, och kvinnor tenderar att bedöma lumpen som mer krävande än män gör.

Forskarna har också genomfört experiment där unga kvinnor och män får ta ställning till fiktiva personer och bedöma om de tror att personen klarar de fysiska kraven – där kön och befattning varierar slumpmässigt. På så sätt kan man undersöka om samma egenskaper värderas olika beroende på om det är en kvinna eller en man som beskrivs.

Parallellt analyseras registerdata för att studera karriärvägar och familjebildning. Hur påverkas militära karriärer av att skaffa barn? Hur ser uttaget av föräldraledighet ut? Den militära organisationen beskrivs ofta som en krävande arbetsgivare, med höga förväntningar på tillgänglighet och perioder borta från hemmet. Det kan få konsekvenser för hur både kvinnor och män planerar sina liv.

Ett arv att arbeta mot

Sedan 2017 är värnplikten könsneutral, men den militära erfarenheten är fortfarande ojämnt fördelad i samhället. Historiskt har kvinnor haft legala hinder för att tjänstgöra, och många har saknat förebilder med egen erfarenhet.

– Det finns ett arv att arbeta mot. Det påverkar hur dagens unga kvinnor ser på lumpen. Samtidigt gör Försvarsmakten ett aktivt arbete med kommunikation och med att se över kraven så att de faktiskt motsvarar arbetsuppgifterna och inte innehåller dolda hinder.

En bredare samhällsfråga

Frågorna sträcker sig bortom försvaret. Att både kvinnor och män känner delaktighet i totalförsvaret är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv. Skolan har exempelvis ett uppdrag att informera om totalförsvaret, och hur unga formar sina föreställningar påverkas av fler aktörer än Försvarsmakten.

Forskningen inom Militära professionen bidrar med kunskap om hur föreställningar, självskattad förmåga och strukturella villkor påverkar vem som söker sig till försvaret – och vem som avstår. Jämställdhet handlar inte bara om representation, utan om att förstå och undanröja de mekanismer som gör att unga människor väljer – eller väljer bort – den militära professionen.