Ingenting pekar på att de som gjort värnplikten blir bättre samhällsmedborgare än de som inte har gjort den. Det visar en systematisk litteraturöversikt gjord av forskare på FOI.

Många har hört någon, ofta en äldre släkting, berätta om hur värnplikten formade dem och gjorde dem till ansvarsfulla vuxna. För det finns en vitt spridd uppfattning om att värnplikten, särskild på den tiden när nästan alla män gjorde den, fungerar som en slags uppfostringsanstalt för ungdomar. På uppdrag av Försvarsmakten har nu FOI-forskaren Peter Bäckström gått igenom nordiska studier som undersökt hur värnpliktstjänstgöring påverkar unga människors sociala attityder och beteenden på längre sikt.

– Det finns vissa indikationer på att värnplikt kan leda till en minskad risk för narkotikamissbruk senare i livet. Annars finns det inget som visar att värnpliktiga blir bättre eller sämre samhällsmedborgare än de som aldrig gjort lumpen, säger Peter Bäckström.

Studierna har bland annat undersökt värnpliktens effekter på samhällsengagemang (till exempel bloddonation och valdeltagande), kriminalitet, narkotikamissbruk samt medborgerliga attityder och värderingar (vilja att hjälpa andra och bidra till samhället).

– Det militära har traditionellt setts som en mognadsprocess, en miljö och erfarenhet som formar unga till goda samhällsmedborgare – ofta tillsammans med personer som kommer från andra samhällsklasser än deras egna. Därför är det intressant att se att det knappt finns några vetenskapliga belägg för att en värnpliktsutbildning har några sådana effekter, säger Peter Bäckström.

Krigsförbandens behov av soldater och sjömän bör vara utgångspunkten för värnplikt

Enligt Peter Bäckström bör samhället ha ett huvudfokus för användningen av värnplikt.

– Det är att utbilda skickliga soldater och sjömän som behövs och fyller en funktion i krigsförbanden. Att skriva in unga män och kvinnor till värnplikt med förhoppningen om att det har bredare samhällseffekter skulle antagligen bara leda till höga samhällsekonomiska kostnader. Detta samtidigt som betydligt mer effektiva lösningar på sociala problem skulle hamna i skymundan.

Oklart hur den könsneutrala värnplikten påverkar unga människor

I studierna som Peter Bäckström gått igenom var de värnpliktiga nordiska män födda på 60-, 70- och 80-talet, medan antalet kvinnor i studierna är försvinnande få.

– Det finns nästan ingen forskning om hur kvinnor påverkas av värnplikten, där finns det en kunskapslucka. Det vore också önskvärt med forskning om eller hur den könsneutrala värnplikten påverkar unga människors föreställningar om könsroller och synen på jämställdhet. Även frågor om social sammanhållning och tillit i ett alltmer etniskt och kulturellt heterogent samhälle är också i stort sett outforskade, säger Peter Bäckström.

Just att samhället ser annorlunda ut i dag jämfört med när de tidigare studierna gjordes är värt att reflektera över för den som undrar hur överförbara resultaten är till dagens värnpliktiga. För de senaste åren har:

• Det svenska värnpliktssystemet har blivit allt mer selektivt: endast en liten andel av en årskull gör numera grundutbildning.
• Den tekniska utvecklingen inom försvaret och förändringar i militär doktrin har höjt kraven på den militära personalens förmågor.
• De flesta värnpliktsbefattningar med lägre krav har försvunnit ur krigsorganisationen.
• Dagens värnpliktiga utgör en mer socialt homogen grupp än tidigare, ofta med starka resurser i bagaget.

Detta gör Peter Bäckström säker på att en del slutsatser från tidigare studier inte går att tillämpa på dagens unga.

– I en av studierna jag gick igenom pekade de på att värnplikt medförde en ökad risk för kriminalitet bland vissa ungdomar. Det är antagligen en historisk parentes, för den effekten drevs nästan helt av en ökad brottslighet bland personer som redan innan lumpen dömts för brott. I dag är det i princip uteslutet att brottsbelastade ungdomar skulle få göra värnplikt.