Inför valet fylls informationsflödet av politiska budskap, debatt och opinionsbildning. Men bland allt innehåll kan också desinformation och försök till utländsk valpåverkan döljas. På FOI följer forskare hur informationsmiljön förändras över tid – och försöker upptäcka och analysera det som sticker ut.

Inför ett val publiceras mängder med information både digitalt och i tryck. Det mesta är nyhetsrapportering, politiska budskap från partier eller intresseorganisationer, eller debattinlägg bland engagerade medborgare.

– Precis som det ska vara i en väl fungerande demokrati, säger forskningsledare Ola Svenonius.

Men i flödet finns också desinformation och försök till valpåverkan av utländska aktörer, något som forskarna på FOI:s Enhet för informationsmiljö och påverkan har spårat sedan riksdagsvalet 2018.

– Vi är inte intresserade av att titta på enskilda partier eller medborgare. Det vi tittar på specifikt är försök till valpåverkan av utländska aktörer. För att göra det behöver vi veta hur informationsmiljön ser ut över tid för att kunna se vad som är normalt och vad som sticker ut, säger Ola Svenonius.

Ökad aktivitet inför valet

Forskningen går i stort ut på att samla in inlägg och information som läggs upp på olika plattformar och analysera och kategorisera innehållet för att spåra olika narrativ som sprids.

Enligt Svenonius märks redan en tydlig ökning av valrelaterade inlägg. I den kategori som rör röstning ökade antalet inlägg från omkring 1 000 per dag till närmare 2 400 per dag i den mätning som gjordes precis innan förtidsröstningen inleddes.

Forskarna följer samtidigt ett antal återkommande narrativ som har kopplats till prorysk informationspåverkan. Bland kategorierna finns bland annat islamisering, eliten mot folket, stödet till Ukraina, samt föreställningar om Sverige som en lydstat under USA.

– Det här är narrativ som vi vet genom annan forskning att Ryssland gärna förstärker och sprider. Men vi tittar också på narrativ som sprids kring olika politiker och toxiskt språk, hat och hot.

Genom att analysera inläggen går det också att identifiera konton och användare som sticker ut. Det kan exempelvis handla om konton som främst sprider länkar eller budskap utan att delta i diskussioner och andra kontobeteenden som skiljer sig från vanliga användarkonton genom att till exempel dölja identiteten på vem som ligger bakom.

Samtidigt är det inte tillräckligt att ett konto är anonymt eller beter sig avvikande för att aktiviteten ska betraktas som illegitim. Enligt Svenonius blir det mer problematiskt när någon försöker skapa intrycket av ett bredare stöd än vad som faktiskt finns, eller när syftet är att påverka politiken genom exempelvis hot och skrämsel.

AI gör det möjligt att analysera större mängder data

En viktig förändring sedan tidigare val är möjligheten att använda nya språkmodeller för att bearbeta stora datamängder. Forskarna kan använda modellerna för att kategorisera stora mängder inlägg och därmed få hjälp med en uppgift som annars skulle vara omöjlig att hantera manuellt.

– Vi kan inte sitta med 500 000 inlägg själva, säger Svenonius.

Samtidigt har tillgången till data från de stora sociala medieplattformarna förändrats. X (tidigare Twitter) och Meta har begränsat tillgången till sina plattformar, vilket har gjort forskning om informationsmiljön mer komplicerad. Forskarna använder därför även tredjepartstjänster och nya AI-baserade metoder för att kunna fortsätta följa utvecklingen.

Viktigt att följa informationsmiljön över tid

På längre sikt är ambitionen att bygga upp en mer kontinuerlig bevakning av den digitala informationsmiljön. På så sätt ska forskarna kunna upptäcka och analysera förändringar även mellan valen.

– Det vi gör just nu inför valet kommer resultera i en djupare analys efter valet om hur valpåverkan ser ut men på längre sikt är det också viktigt att vi följer informationsmiljön över tid för att kunna se när något händer, säger Ola Svenonius.