Mycket har hänt sedan kalla krigets slut, och idag finns återigen en verklig risk för väpnad konflikt mellan stormakter med kärnvapen. I det ostadiga världsläget lär Ryssland försöka skapa osäkerhet om när och hur man kan tänkas använda kärnvapen, enligt en rapport.

I början av 2026 löpte det Nya Start-avtalet ut, ett bilateralt nedrustningsavtal mellan USA och Ryssland. Sedan dess finns inte längre något avtal som reglerar antalet strategiska kärnvapen mellan världens två största kärnvapenmakter.

De senaste åren har det skett stora förändringar i det globala kärnvapenlandskapet.

– Den viktigaste är den snabba utvecklingen av Kinas kärnvapenförmåga. Den har skett i en sådan utsträckning att det relativt snart skulle kunna råda en omfattande jämbördighet mellan Kina, Ryssland och USA, säger Ian Anthony, forskare på FOI och författare till rapporten The present and future of Russian nuclear weapons.

Rapporten har tagits fram som en del av FOI:s projekt för kärnvapenanalys. Projektet har inrättats på uppdrag av Försvarsdepartementet som ett sätt att bidra till utvecklingen av Natos kärnvapenpolitik.

Kärnvapen för regionalt krig

Ryssland har moderniserat sin kärnvapenarsenal löpande under de senaste fyra decennierna och utvecklat kärnvapen anpassade för regional krigföring i Europa. Idag har landet en omfattande, modern och flexibel kärnvapenarsenal, enligt Ian Anthony.

– När det gäller strategiska kärnvapen råder i stort sett paritet med USA. Vad gäller vapen som är utformade och anpassade för regional krigföring har Ryssland däremot en betydligt större kapacitet, som snabbt skulle kunna utnyttjas i en krissituation.

Inom rysk säkerhets- och försvarspolitik har konflikter historiskt delats in i kategorierna lokalt krig, regionalt krig och storkrig. Planen var att kriget i Ukraina skulle vara ett lokalt krig, där Ryssland skulle kunna avgå med segern utan att använda kärnvapen, menar Ian Anthony.

– Vid ett regionalt krig i Europa – mot en eller flera Natoallierade – öppnar den ryska doktrinen för att kärnvapen kan komma till användning. I ett storkrig skulle kärnvapen utgöra ett centralt instrument.

Den senaste tidens händelser har suddat ut gränserna mellan de lokala, regionala och globala krigsklassificeringarna som Ryssland tidigare har tillämpat i sin kärnvapendoktrin. Ryssland har inte lyckats ta hem segern i Ukraina, och beskriver allt oftare konflikten som att den gäller Europa eller västvärlden generellt. Detta tillsammans med Kinas snabbt ökande kärnvapenkapacitet och frånvaron av diskussioner om nya internationella kärnvapenavtal gör det rimligt att anta att det pågår en mycket allvarlig intern debatt i Ryssland om kärnvapnens roll, enligt Ian Anthony.

Kan vilja eskalera mot Europa

Det är därför svårt att dra säkra slutsatser om hur Ryssland kommer agera framöver, konstaterar Ian Anthony i rapporten. Att försöka matcha den storlek som kinesiska och amerikanska kärnvapenarsenaler väntas få framöver vore ett komplext projekt som skulle bli extremt kostsamt och tidskrävande, även om infrastrukturen för att göra detta finns.

Att återgå till en mer traditionell strategi för vapenkontroll i form av internationella överenskommelser om återhållsamhet vore ett annat alternativ för Ryssland. Oavsett kommer kärnvapen fortsätta vara centrala för den ryska försvars- och säkerhetspolitiken, menar Ian Anthony, och Ryssland kommer fortsätta satsa på kärnvapen med räckviddsparametrar och prestandaegenskaper som inte passar in i den tidigare klassificeringsmetoden. Det gör att skillnaderna mellan strategiska och icke-strategiska vapen suddas ut allt mer och kanske rentav försvinner.

Ett misslyckande i Ukraina skulle kunna leda till ökad instabilitet i Ryssland, så att regimen ser det som nödvändigt att eskalera konflikten – inte bara i Ukraina utan också mot europeiska länder som stöttar landet.

– I kriget i Ukraina strävar Ryssland efter att kontrollera territorium, men i en konflikt med Nato skulle målet sannolikt vara ett annat. Rysslands politik syftar till att forma det Europa som Ryssland vill leva i, säger Ian Anthony.

Osäkerhet som strategi

Kärnvapenhot kan vara en väg för Ryssland att försvaga Natoländernas solidaritet, splittra den politiska opinionen och ingjuta rädsla hos befolkningen i västländerna. Nyliga politiska uttalanden från den ryska ledningen antyder att man kan överväga att använda kärnvapen i fler scenarier än tidigare.

Enligt Ian Anthony är det troligt att Ryssland framöver kommer använda retorik, militära övningar och offentliggörande av officiella dokument för att skapa osäkerhet och splittring kring eventuell kärnvapenanvändning.

– Ryssland driver sina mål i Europa på flera nivåer, men kärnvapen utgör en viktig del i utformningen av det politisk-militära sammanhanget.