Dynamisk värdering av operatörsfunktion för framtida systemutveckling

Syftet med den aktuella studien var att: mäta mental arbetsbelastning, situations-medvetande och prestation under ett specifikt attackuppdrag under simulerad och verklig flygning, jämföra simulerad och verklig flygning m a p begreppen, analysera sambanden mellan fysiologiska reaktioner, situationsmedvetande och upplevd mental arbetsbelastning samt utifrån sambanden mellan de tre aspekterna utveckla och pröva kausala modeller av operatörsfunktionen. Studien hade också till syfte att vidareutveckla praktiskt användbara metoder för att analysera mental arbetsbelastning och prestation under operativa förhållanden. Tio flygförare ur F17 har genomfört specifika attackuppgifter upprepat (tre gånger) under båda betingelserna. Av resultaten framgår att de olika psykofysiologiska måtten (puls, pulsvariation, ögonrörelser) visar stor samvarians och att överensstämmelsen mellan simulerad och verklig flygning är mycket stor. Det senare visar att simuleringen inducerar samma reaktioner som den verkliga situationen. Dessutom visar de psykologiska måtten (skattningar av arbetsbelastning, situationsmedvetande och prestation) signifikanta samband med de psykofysiologiska måtten. Detta innebär, i faktoranalytiska termer, att vi kan kombinera dynamiska psykofysiologiska mått och att dessa sedan kan kombineras med operatörsbedömningar. Förhållandet att vi kan kombinera olika typer av mått innebär att det samlade eller sammanvägda måttet har hög reliabilitet och giltighet. Sambanden mellan måtten har varit utgångspunkt för modellanalyser enligt LISREL. Av den slutliga förarfunktionsmodellen framgår att upplevd mental arbetsbelastning påverkar den psykofysiologiska reaktionen i det att pulsen ökar vid ökad mental belastning. Vidare framgår att såväl ökningar i den upplevda som den psykofysiologiska reaktionen resulterar i en försämrad situationsuppfattning som, i sin tur, påverkar förarens prestation. Modellen stämmer väl överens med de vi tidigare utvecklat ur andra databaser. Resultaten visar att vi nu kan utnyttja metodiken praktiskt vid förband, på FLSC (Flygvapnets Luftstrids Simulerings Centrum) och i DFS (den Dynamiska FlygSimulatorn).